- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Bihang 2. Handlingar 1655-1694 /
112

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

salltpetterhielp, månadsskatt eller annat sådant, och hwem sådane skatter
upptager, och hwem dee lefwereres?

3) Dee andre academiæ bönder gifwe ingen skatt till cronan, meer
iin när nàgen extraord. skatt på rijksdager bewilljes, såsom skeppsgärden
war, hwilken expresse stod förmäldt till cronan allena komma måtte.
Item uthskrifning såsom andre frälsebönder. Alle dee andre ordinarie
wisse och owisse skatter uppbäras till academiæ usus effter ett special
K. M:tts privilegium de dato 2 Sept. 1647.

4) Der bönderne begäres emot en ringa betalning att göra tienst, till
Upsala slott eller nägor annorstäds cronan tillhörande, hwarest bygges och
repareras, om dä academien är förplichtat till sine bönder sådant påläggia, att dee
emot deras willje skole com parera?

4) Om cronan begärer hela häradet, så frälse som skatte och crono,
till hielp att göra någre kördsler och dagswerken, då undrages icke
academiens bönder i sådanne fall (præbende bönderne undantagandes), doch få
dee sin fulla betalning derföre. Cronones fougder må icke fordra dem till
något arbete eller beswär åläggia, uthan dee måste gifwa ränttemästaren
der om tillkänna, och ban beordrer till bönderne, hwad som skäligt och
privilegierne lijkmätigt finnes?

5) Om inspectores ærarii hafwa med städslemähl, sakfall, sampt andre
bönders uthlagor till att beställa, eller om icke Quæstor sig allenast der om bohr
bekymbra, med mindre han på ett eller annat sätt kunne finnas brotslig, att då
inspectores ærarii kunde der om een ransakning anställa och sedan consistorio
majori saksens beskaffenheet för ögonen ställa ?

5) Inspectores ærarii befatta sig intet med städslen, saköre eller
böndernes uthlagor, uthan det är Quæstoris embete, effter constitutiones,
doch om quæstor fimies brotslig uthj något, då kunne inspectores ærarii
der effter ransaka, och effter saksens beskaffenheet det consistorio majori
för ögonen ställa. Skulle och een sådan saak förefalla, som quæstor finner
sig ey allena kunna uthrätta, må han lijta till inspectorum råd och hielp;
och der saken än är så dificil, att den ey hoos deiu afhielpas kan, dä
re-fereres den till eonsistorium majus. Är saken ännu förswår, andrages den
för procancellario och communicatis consiliis till cancellarium remitteres
om så nödigt finnes. Allt detta fins klart af constitutionibus.

6) Om inspectores ærarii hafwe något med bookhållare eller fougder att
beställa, eller om dee icke af quæstore dependera?

6) Quæstor sielf plager mästedeels see sig om dugelige personer till
bookhållare, sammaledes sådane fougder som äre dugelige och kunna
ställa caution, hwilcka föreställes consistorio majori att bewijse cautionen
wara richtig och laglig. Consistorium approberar dem, der dee skickelige
befinnes, och desse betiente swara quæstori uthj ränttorne: quæstor con-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/b2/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free