- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Bihang 2. Handlingar 1655-1694 /
120

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

drengiarnes, bestigandes på desse 10 ähr till 1C87:2 öre, som är icke stort. -—
Secreteraren är af Academien recommenderat och det wäl förtienar. Om
Organisten berättades, att hans rest är uthstruken.

4) Om Extraordinarie Expenserne upläste Hans Hcgh Gr. Excell. hwad
uthgånget är a 1660 till 1669, nembligen 10,133:18 öre, och sade: det hafwer
draget en stoor post desse åhrén, i synnerheet seer jag dhe afrijtade Charter
hafwa nogh draget åhrlig och Engerödningar.

Sedan frågade Hans Hcgh Grefl. Excell., om desse Charter hafwa den
nytta med sig som Academien på dem kostar?

Här till blef berättat, huru orichtige de äre; så månge som bepröfwades i
fiol, finnas alla mäst vitieuse afftagne och bore rättas, om Academien skall
hafwa något gagn af dem. I synnerheet berättades, att mångestädes finnes
torp och uthjorder uthlychte, som Academien lijkwäl iiger till hemmanen.
Räntmästaren berättade, att enkian ännu rester till 400 dlr smt för samma
charter.

Herr Rijks Cantzler. Jag tycker i, Gode Herrar, måtte bekymbrade wara
huru dhe kunna rättas. I synnerheet må enkian icke bekomma sin rest, uthan
heller den anwändas till Charternes revision och förbättring, eljest wore det
en farlig stoor skada för Academien.

Sedan då Hans Högh Grefl. Excell. kom till den post Curio hafwer länt
till Jansonii tryck, frågade Hans Högh Grefl. Excell. om trycket, huru der med
tillstår?

Prof. Rudbeck berättade, att Academiens tryck mycket förnött blifwer,
doch tillbiuder Curio sig att wilja renovera låta af egen kostnadt både Johan
Pauli elaka tryck som han införde och det andra M:r Eskils som sammanslaget
ligger och allena materien doger. Det samma berättade Doct. Loccenius, att
ban nylig tillbudet hafwer, då Doet. Loccenius med Prof. Skunk der uppe war,
och lofwar det så reent igenlefwerera tillbaka som ban det fick. Nu frågar
Prof. Rudbeck, om det kan fullkomblig slutas, att han får det gamble tryck
omgiuta, så lärer han göra det på sin omkostnadt. Hwilket Hans Hcgh Gr.
Excell. tyckte skäliget wara.

Här wid påmintes om Johan Pauli tryck, att det war till sielfwe materien,
då det inkom, icke så starkt som det borde wara, uthan merendels uthskof, och
böra i dess omgiutande tillsättias någre materier, eljest håller det intet. Doct.
Loccenius berättade, att Curio lofwade det samma wilja i acht taga, då det
renoveras.

Här wid påmintes och, att någon defect är med Runetrycket, hwilken
borde suppleras af dhe gamble materier. Item behofwes så mycket
Munketryck som någre rader kunne tryckias med. Hwilket och Hans Hcgli Grefl.
Excell. fan godt Mara, och effter någon wicUyfftig discurs beslöts, att Curio får
renovera det Johan Pauli tryck med sine expenser. Sedan der till bekommer
han M:r Eskills reliquier och förnötte materier, doch att der af först suppleras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/b2/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free