Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
gom, uthan effter sina qualiteter befordra. Eljest om dhe Kgl. bcneficia
icke-wore med sådan limitation för dhe fattige anstifftade, då skulle det uthan
anseende blifwa ett frijbröd för fattige, oeh der emot andre, som bättre framsteg göra
till fäderneslandsens tjenst, der med afstötas, när dhe någre medel sielfwe hafwe.
3 tio) Händer sig offta, att Hans Kgl. M:tt och höge öfwerheets personer
reconi-mendera studiosos till baneficia regia, att dem effter sina qualiteter
accommo-dera. När nu sådane personer kunna sine profwer wäl stå och gifwe ett wist
hopp till widare framstegh, kan icke academien dem afstå [o:afslå], fast dhe någre
egne medel der till hafwa, uthan i anssende till så wichtige skäl dem aecommodera,
och altså måste en fattigare, (besynnerlig den som i studieruc icke är sig så wäl
förekommen) offta tillbaka sättias, när intet skäl finnes den recommenderade att
förslduta. 4 to) Hwar och så skönt (!) wore, att communitetet allena för dhe
fattige skulle hållas, oachtandes till deras qualiteter, så förslår det doch så ringa
ibland den myckenlieet af fattige studiosis här finnas. Ty communitetet bestar
allena al’ 60 personer, och nu, sedan wid pass 20 rum för officiariis och
musi-eanterne afdragas, äre föga öfwer 40 rum behåldne för dhe öfrige studiosis, hwilka
doch snart med så många interimister som ordinariis besatte äro; och för den skull
fast litet förslå emot de månge fattige som hislp behöfwa. Och eliuruwäl man
alltijd föregifwer, att dhe fattige skole der mecl aldramäst bekielpas, så är det
lijkwist sant, att när en extreme pauper det får och brede wid intet annat hafwer
till studierne, kan han och aldrig med bara communitetet förhulpen blifwa, effter
som till animi eultum bctarfwas mycket, som med penningar måste förskaffas.
Hwaraf följer, att det argument, som högst drifwes för eominuaitetet (nsmbligeii
att der med liielpes mäst dhe fattige) är störste delen uthan den wicht, som det
förcgifwes och intenderas till dess bestånd wid academien.
II) Är det bewijsliget, att flere fattige studiosi heller begäre
penningesti-pendium än communitetet wid academien. Och hwar någon fattig det i
förstörare söker, så skeer det doch gsmeeiilig att ban måtte få det niuta till en tijdh,
till dess ban finner sig någon annan uthwäg och så snart ban den får, går han
der ifrån, hwarigenom åter långe tijden förlöper att vicarii gå i stellet. 2do)
Komma sällan så uthfattige studiosi hijt till academien, som icke hafwa något
till kost med sig, men ringa eller intet penningar, efftersom deres föräldrar och
förwanter ju alltijd mäst hafwa något i sine egne wisthus, der af dhe sine barn
liielpa kunna, men penningen icke så, hwilken dhe måste genom möda och uthoni
huset sig förskaffa. Exempel här uppå kan man först af studiosis Uplandir.
denne tijd bewijsa, af hwilka till 25 stycken hafwa pecuniarium, och der emot
fi oommunitutet. Orsaken här till är den, som ofwanbemält är, föräldrarne
hafwa någre uthwägar till maten, men intet så till penningarne. Och oansedt
det blifwer liär emot swarat, att månge föräldrar i landet torde annorlunda sig
höra låta, som öuska att communitetet blifwer ståendes, så är det e:i mycket
plausibel ting i öronen, men praxis wisar sig doch annorlunda, tv när dhe sända
barnen åstad, så sända dhe kosten med, men om pecuniario sökia dhe strax för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
