Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
experientiam i detta wärfwet widh förre communitetet hafwa, alt ehwad
man sig den tijd bemödade om dess abusers afwärjande, kunde det doch ey
låta sig göra, innan det måste uphäfwas; men twert om alla missbruk med
pecuniario hafwa practicablare waret att afböya. Och ehuruwäl en eller annan,
som högt för communitetets bestånd sig uthlägger, kan promittera bättring på
exorbitantier oeh fauter, så troo wij lijkwäl uthaf saksens natur, tijdernes
beskaffenhet oeh månge andre orsaker, att ingen bättring som beständig är kan
följa, uthan följer någon, så lärer hon wara temporaria till vngdomens och
academiens större skada futuris temporibus. 5) Hafwer det aldrig waret Kgl.
M:tts intention, att Professores skulle så träget occuperas uthj communitets
inspectionen, att dhe andre förnämare embetes syslor tillbaka sättia skulle,
hwilket lijkwäl offta skee skulle, effter man näpplig kan hålla det medium med
commurutetet, och det befrija för försnillande af maten, elake waror, elak
beredning, dricka och bröd, uthan man der dägelig måste wistas. Item åthskillige
tvisters afböyande emellan studiosos och spijsmästarcn eller dem inbördes:
hwilke doch sällan af inspectoribus, men af consistorio rättas ocli bijläggias
måste, om dhet skal något hoos dem gälla.
XXVII.) Det är och någre gånger yrkiat, att större abusus finnas in
sti-pendio pecuniario än wid communitetet, i det att de rijke, som intet en gång
wilja låta sine barn gå pä communitetet, liggia doch träget an hoos höga
öfwer-heten och förmå sig dess recornmendationer för sine söner på penninge
stipendium, så att det der igenom mäst kommer under rijke mäns barn, som
tillfö-rende säges skedt wara, och derföre måste man ha communitetet på benen.
Man kan icke finna detta så wara: ty först tilltror man höge öfwerheten den högt
förnuftige och christelige moderation i recommeiidationerne, att bemälte
penninge stipendium intet så råkar under bara, heller mästadelen rijke mans barn;
ey heller kan man sig påminna här wid academien någonsin så waret hafwa,
Att intet allena dhe blåfattige uthan och någre eljest något bemedlade det
niuta, är alltijd hållet för skäliget. Sedan, lät så wara, att öfwerheten gofwo
flere recornmendationer, ja och befallningar liijt, än man tycker att de fattigas
antahl wäl tolila kan, så är doch wärdt att see effter, om icke det liar mindre
incommoda med sig, än hela det communitets wäsendet. Till det tredie, om
detta argumentet skal gälla, så will det a fortiori följa, att här platt intet
penningestipendium wara skal, uthan göras till maat och communitet altsamman.
Till det fierde, är oeh wärdt att see effter, om och icke rijke mäns barn lärde
och taga communitetet till goda, om och icke somblige af dem reda ha taget.
Hålles communitetet illa, så att de som annan rådh ha intet kunna sig der
behielpa, som det förre gången gick, och nu ey sällan säges gånget wara, är det
emot Kgl. M:tts allernådigste intention, academiens och fädernes landhets
heder, sä och deras, som niutat, hälsa och wältrefnad. Hålles det ocli wäl och
effter kgl. förordning, kunna wij intet twifla, att ju månge rijke lära det gärna
för sine barn sökia. Om minnet och ey för mycket felar, hafwe någre rijke mäns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
