Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Således har den philosophia sköne inventioner lijtet befodrat. Studierna
liar och samma philosophia icke lijtet hindrat, i det att hwarken tilläts något af
gambla philosophis uthom denne (ty ehuru åtskillige bemödde sig att wijsa, det
Philosophia Platonica bättre kom öfwereens medh naturen, iämwäl oeh
Chris-tiana religione, så bleff det dock intet antagit, uthan twärt om Philosophi
Plato-nici förfolgde), ej heller admitterades något nytt aff annan art i samma
philoso-phie, uthan bleff allt sådant förfolgt under nampn af kätterij, så att åtskillige
lärde, förnäme,andelige och wärdslige mann, hwilka hade någon uplysning uthi
Physicis och derföre sökte den samma att förbättra och reformera, dhe äro mäst
allesamman icke allenast tillhakas håldne, uthan högt förfolgde, såsom de
hwilka medh några noviteter turberade religionen och tranqvillitatem publicam,
det aff margehanda exempel kunde wijsas, där så aff nöden wore.
Sådane fata har Philosophia Natur åhs hafft, och sådant uhrsprungh har
Physica Peripatetica. Och är det wäl sant, att Physica peripatetica skall wara
riinsat ifrån den förra som kallas Scholastica, dock har hon sitt rätta fundament
uthi Scholastica, medh hwilken hon sådant band hafwer, att hon ingen svår
uodum lösa kan, uthan hon icke hafwer sin recours till den samma; och wittna
äfwen dhe nyaste i Physica peripatetica utgångne böcker, hwad grundh dhe
stå uppå.
Hurudan nu beskaffenheeten aff både philosopliierne. den nyare samt den
iildre är, kan man intet wäl uthmärckia, uthan icke bådlie något nogare
skärskådades, hwilket nu skulle falla för widlöfftigt; icke dess mindre will man, genom
een eller annan kort remarque, gifwa wid handen små proff der aff.
l:o Antager den Nya Philosophien intet mehr, än som demonstreras af
klara principiis uthur Mathesi, Chymia, Anatomia och andre experimenter oeh
observationer; twärt om den gambla, hwilken intet är grundat uthi experientia,
som aff föregående klart är, består der uthi, att hon med någre generale och
obscure ord kan leeda sig igenom,hwilcka äre den förnemsta tillflyeht, som dess
sectatores kunna hålla sig till. Dess uthan måste man fuller tillstå det, att.
mästadehlen peripatetici. som någon Physicam skrifwit, hafwa aff sig sielfwa
hafft ringa erfarenheet i dhe stycken som där till höra. Der aff föllier
2:o Uthi Philosophia Peripatetica [äro], (fast veritas Philosophica allenast
een är) continuefligen stridiga meeningar om alt en ting intill denna stundh;
disci-pulus refuterar præceptorem, och är dhen som sidst skrifwer altijd emoot dhe
förra, sä att där är föga annat än een fluctuation emellan åtskillige mehningar
som där upräknas. Hwar emoot är i recentiorc tämmelig consensus, och det
som märkeligit är, att och den myckenheet af experimenter, som Cartesius i sin
tijd aldrig kunnat tänkia uppå, intet omkullslå hans philosophie, uthan snarare
den bekräffta.
3:o Hafwa Physici peripatetici förlorat mästadehlen af sine reelle
præten-tioner, som lätteligen kan bewijsas. Och är det samma att wänta än wijdare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
