- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Bihang 2. Handlingar 1655-1694 /
316

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

316

skaffa kunna; (y hwar detta oundwijkeligen följa skulle, så borde alle (lie, som
wijd Academierne gradum nutidt, i stifften wärkligen till Scholetjänster blifwa
brukade, hwilket är orimeligt oeh ogjörligt. Och lemnas therföre Biscoparnes
försichtighet, att tliertill sådane personer uthwälja och antaga, som till sådane
functioner bäst äre artade och skickelige. Hvarom och Facultas är redebogen
till att med Biscoparne correspondera, när hon därom blijr tillfrågad, emedan
ingen kan wara obekanclt, att ehuru wäl alle, som promotions-acten passerat, äre
och heeta Magistri, så är lijkwäl skillnaden på ingeniör, erudition och andre
qualiteter mechta stoor och handgrijpelig, äfwen så wäl som olijke andensoch
naturens gåfwor, olijke comporlementer och skickeligheter hoos them förspörjas,
som till ordines sacros, med lijka fullmacht, instruction och lieeder goodkände
och inwijgde warda. Ther till med see och wij alle gärna, att honores Academici
sparsamt uthdehlas, allenast måste man betänka, att tijderne äre förandrade
så i detta måhlet som många andre. Ingenia och studia yppa sig nu ymnigare
än tillförende, och altsä finnas nu fleere som honores academicos söka,
hafwandes wij lijkwäl altid brukat den moderation, att wij ingen därtill admitteradt,
som icke antingen för sitt snälle ingenio, heller store anwände flijt och arbete
heller inkomne recommendationer af högre hand, samt skickelighet i seeder och
lefwerne, har bordt hoos oss komma i consideration. Och hwad som anbelangar
promovendorum mimeram, så liafwe wij deröfwer altijd inhämtadt wåre hööge
förmäns godtfinnande och approbation.

XVIII. Puncten.

Ehuruwäl Constitutiones Academicæ något innehålla,
som eenligt är med en deelil af desse opsatte punoter,
dÅg lijkwäl emedan denne licentia philosophandi
haar så tagit öfwerhanden, att dhe påminnelser,
som äre gjorde om Constitutioncrnes förmågo till
dess hemmande, intet kunnat gälla, synes en special
Kongl, befallning här till nödig wara till alle
Univer-siteter, Gymnasier och Scholar i rijket, att en
lijk-formigheet öfwer allt blifwa må, och dhenne
åstundade correctionen godt efftertryck winna.

Wij wete i war tijd ingen licentiam philosophandi här wijd Academien
wara föröfwad, och altså ej heller någre påminnelser däremot liaÄva behöffts,
äfwen som wij ej heller kunna erindra oss, att någon af Theologis publice på wåre
philosophica exercitia gjordt något åthaal. Hwarföre kunne wij ej heller till
detta swara, uthan contestere på dhet högsta, att wår Facultet, icke mindre än
alle rättsinnige männ, skyyr och detesterar licentiam, eliwarest then och må sig
insmyga, thet ware sig in theologia heller philosophia, och twärt om af hjärtat
önskar, att i bäggetliera een hälsosam, rättmätig och wederbörlig lijkformighet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/b2/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free