Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
i synnerheet må få ett nådigt lof och minne att för sig inkomma medh sitt
underdånige betenckiande och declaration till alla sina puncter och clausuler; Så kan
och icke undertecknadh med mindre än af sin underdånigst devotion och pliclit.
detta effterföliande hafwa att underdånigst insinuera, underdånigst bidiandes,
att det måtte uti nåder ansedt warda, helst emedan uthan någon partialitet och
præjudice för Consistorio eller någon persson i synnerheet iag detta mitt
sentiment will hafwa skrifwit och öfwerlefwererat. Altså effter den method som
samptel. Richsens Presterskap fullmechtiges inlefwererade skrifft [att man den
så kallar] innehåller, folier nu sålunda mitt underdånigste upsatt och förklaring.
Xem bligen
Angående bemelte skriffts præfatiou, så att om man skulle ab ovo repetera
hwad för många åhr sedan passerat är om Renati des Cartes Pliilosophia, så wore
endeels onödigt, endeles tedius, endeles till præjudice för dhe sahl. Professorer
som i mullen liggia; doch hafwer man uti een annan skrifft något widare och
bredare der öfwer sig uthlåtit och förklarat. Men att icke Facultas Tlieologica
hafwer warit wacksam der uti, kan icke nekas, doch endeles i stillheet med
moderation, endeles och med alfwarsamheet och wederbörlig prudents här medh
fordom umgått, kan icke, eller bör här förtigas. Men att det ieke hafwer altså
blifwit rättat, kunne åtskilliga orsaker hafwa warit, besynnerligen att experimentalis
eller pars specialis Philosophiae Cartesianæ icke kunde eller borde simplieiter
förkastas. Men der emoot Philosophiam Aristotelicam böra änteligen tracteras i
Academier, Gymnasier och Seholer, lärer ingen rättsinnig Pliilosophus eller
Theologus kunna neeka, ty ther igenom blifwa icke allenast capable subjecta,
hwilcka kunna sig feliciter expediera uti Theologicis, uthan och refutera
adver-sarios uthi religion, effter samma Pliilosophia ähr och hoos dliem öfligh; doch
der emoot termini thechnici eller artium af dem male expliceras oeli minus
appo-site appliceras. Men simplieiter säija omöijeligit wara, att ingen Professor,
som är Cartesianus, kan läsa Logieam Aristotelis, med mindre der uthaf skal
stoora förwirringar fölia uti studio theologico, weet iag icke om det skall winna
alla wällmenandes och betänktsamme mäns calculum och approbation. Thet
måtte och änteligen stå, att Pliilosophia Cartesiana icke bör proponeras, brukas
och expliceras till then öflige och wedertagne Philosophiæ förfångh, men här till
will wara serdeles discrete personer och högtuplyste ingenia at secernera bonum
a malo, verum a falso. Widare är och mycket betänckeligit satt uthi bemelte
præfation, at alle skadelige noviteter skole uthlåtas, ia wähl kanskee hela pars
generalis af des Pliilosophia afsides leggias, der icke några termini kunna antingen
wäll förtydas och conformeras till sensum med the wanlige af Pliilosophia
Aristo-telica.
Och såssom detta Presterskapets project är allenast j förslags wijs upsatt,
doch uti god intention, så kan skie det står så wijda till att excuseras och wäll
uptagas. Men som iag för min persson icke kan wetta, om och huru hela Prester-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
