Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
4:to Effter H. Schutz beropar sig pä någre af präslerskappet, hwilka skola
hafwa i private samtaal suckat och öömat öfwer dhen kåstnad, som skeer för
præsidier här wijd Academien, så kan man intet afsee, l:mo hwad witsord gifwas
bör en sådan relation, som sig beropar på private samtaal och individua vaga,
såsom och hwar någon nämnas måtte, om then samme gjort H. Schütz till sin
prolocutor och fullmechtige ombudsman sådant Facultati philosophicæ in actis
publicis att på thetta lijderliga sättet förekasta och will med honom stå derföre.
2:do Men ware härom huru thet kan, icke thess mindre föranlåtes häraf
Facul-tas Philosophiea att jämwälil uthaf dhet andelige ståndets egit exempel wijsa
bemälte praxin intet wara oskjälilig. Dhet är för ingen okunnigt att af ållder har
hållits för en loflig plägseed, så wäl i städerne som på landet, att själesörjare
blifwa med hederlige skänker ihugkomne af deras åhörare, när dhe för dhem
hafwa något särdeles omak, hwilket hwar oeh en rättsinnig christen icke allenast
intet ogillar, uthan och med fängnat seer och hörer, att en sådan affection och
benägenheet moot läreståndet betees och att predikanter blifwa på lijka sätt
hedrade och hugnade af deras församblings leedamöter. Och äfwen som dhen med
rätta räknas för malicieux, som tyder sådant uth till en girug egennyttighet (man
drager sky före att bruka H. Schutz wederstyggelige ord, nembligen Skinnande
och Flående), altsåbör och dhen med lijka rätt räknas för arg och illwiljande,
som årkar tadla på dhet lilla emolument, hwilket professores genom præsidier
kunna sig förwärfwa, warandes desse förtjänster nästan af lijka natur, och
kunnandes ingen annat säija, än att dhet är äfwen så innocent och ofördömmeligit
att taga emot någon wederkänsel och offert för ett hållit præsidio, som dhet är
till att taga emot hwad som gifwes för en hollen wigsel heller lijkpredikan,
hwilket och så varierar effter personernas åthskillige stånd och wi]lkor, men doeh
icke sålunda uthtydes och anfechtas.
Ty 5:to är till att betrachta, att dhe af studiosa juventute, som sådane
exercitia publica afläggia, intet äre någre barn eller öfwermagar, uthan sådane
som kommit till deras åhr, så att dhe hafwa moget nog förstånd till att
öfwer-läggja, hwad dhe i sin ting göra måge, och behöfwa intet, att H. Schiitz dher
uthi påtränger dhem sitt obefogade förmynderskap. Och när man därjämte
åtänker dhen möda, som requireras till att rätt præsidera för en stoor deehl af
studiosorum disputationer, med öfwersiehtigande och corrigerande, med
lång-lige conferencers hållande, med böckers och margfalldige allegationers
möde-samme sammansökjande och mera sådant, så kan man intet troo, att någon
välbetänkt skall missunna en præsidi dhen möijelige fromma, som han af sine
res-pondenter kan däremot åthnjuta. Att H. Schütz sådant intet rätt betänker,
kan ibland annat och eendehls komma deruthaf, effter han sjelf intet har
förfarit, hwad beswär till margehande philosophiske præsidiers rätte uthförande
fordras.
Med någre ord allenaBt will man swara på det åtaal, som H. Schütz sig och
så understår till att gjöra på dhe utligiffter, som skee wijd examina och promo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
