Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371»
116.
Professor H. Schiitz till Kanslern om studenternas
våldsamheter ocli oskick, Upsala d. 10 febr. 1090.
Högwälborne Grefwe, Kongl. Maijest:ts Råd,
Can-cellie-Præsident och denne Aeadeniiens Caneeller
Mächtige Patron.
Yti ett siukligit tillstånd till kroppen och ett bedröfwat sinne, förorsakas
iag hoos Eder HögGrefl. Excelhtz med allsomstörsta ödmiukhet att inkomma,
att innelychte supplique måtte hans Maijeståt med det fordeligaste i
underdånighet ocli tysthet inlefwereras, jämte en underdånig begiäran, iag måtte
erhålla en commission af opartiske månn utöfwer the grofwa och faarliga excesser,
som en deel rasande och öfwerdådige sällar af vngdomen, jämte några af Militien
och Borgarestaten i Stockholm, något för Iwlehelgen på mig och andre föröfwat;
kunnandes iag i ingen måtto till mitt lijf, heder och ähra hwarken natt eller dag
wara säker. Iag går för tijdsens korthet skull denne gången förbij dee månge
och grofwa excesser, som jämwäl effter I wi på åtskillige personer äro föröfwade,
så att the och ibland andra Kongl. Maijestäts skijltwacht, wijd såldaternas i
desse dagar hållne möte, angrijpit ocli huggit, och nu allenast en faslig och för
cletta ohörd excess, som i förleden Söndags natt wijd mina fönster och lukor
är förelupen, uti största ödmiukhet tillkänna gifwer. Nembligen klåckan
emellan 1 och 2 om natten kommo några med speel och upwachtade wijd
jung-fruernas lukor, häfwandes ur sig sådana oförskämde och grofwe ord emot mig,
som iag för blygsel här icke kan nämna. Men der ibland sade och en: Schiitzens
skåhl: Hade iag Schiitzen här ute, iag skulle huggan i stycker sönder: Här
ut du studcntförfölliare. Der effter, när the en lijten stund warit bortta, kommo
the åter till mina lukor, spelte en melodie af en dödepsalm och sungo: låter oss
tlienna kropp begrafwa, och slöte versen med desse förskreckelige ord: Men
dieflarna skola Schiitzen uthdraga; läggiandes ändå der till: Frögder eder i
diäflar, I skolen Schiitzen uppäta. Med mycket mehra, som man intet kunde
så noga wetta, hwad det war. Ilwaröfver iag uti min siukdom ganska bestört
blef. Och som iag nu wäl seer uti hwad osäkerhet iag står, oeh liuru mitt
oskyldiga namn, heder och ähra befläckes och under fötterna trampas af en dehl af
den studerande vngdomen, så att iag på intet sätt kan melir bekläda den tiänst,
som Gud och Konungen mig anförtrodt, utan måste till någon min säkerheet
förfoga mig utur staden på landet; warandes vngdomen nu så styrkt i sin öfwer
-dådigheet, i det en alfwarsam disciplin fallen är; kunnandes mann här å orten
för många orsaker skull, dem man nu förtijger, icke nå en alfwa rsam correction,
utan fast mera, om mann redeligen will tala för h:s Maijestäts interesse och causa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
