Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 (i 9
■wij böra habere rationem reipublicæ, in qua Ioquimur efc disputamus, och
ingalunda gifwa dett iingaste tillfälle genom absolut och universel positioner alt
subsumera och adplicera något, sora torde i längden draga farlige consequencer
med sig. Nu ehuruwähl iag såledess giärna. har welatt rödia af wägen alt dett
sora i detta màhl förargeligit. wara månde, har iag liqwähl funnit, dett een dehl
tagit sig den frijheten att siiija uthi publicis disputationibus: eitra antegressum
pactum nemo potestatis quid in alteriim sibi jure vindicare potest; item, att en
regent der till alldeles obligeras, att in tributorum impositione inga af
undersåtare undantaga, och om ban annorledes giör, att han då peccerar contra
jus-titiam pactorura, ty af pactis, som sadess, hade han jus öfver sina cives, men
uthom dem intet.
Så tilldrog sig och d. 21 Martii sistledne under een disputation, som hölts
om Origine imperii eivilis, hwar uthi statueras siälfwa Majestatem uthi societate
civili intet kunna wara af någon annan än Gud allena, att fölliande positioner
och argumenter opponerades: 1) Att de dicta scripturæ, som respondenten wijd
ändan af disputationen infördt att bewijsa Majestatem esse a l)eo (ibland hwilka
och war dett sora i Epist. Pauli ad Romanos cap. 13 om öfwerheten tahlas,
nemb-ligcn att ingen öfwerheet ähr uthom af Gudi etc.) intet kunde bewijsa
De-um immediatara Majestatis caussam esse eller och att Majestas skulle wara af
Gud allena uthan några pactis och afhandlingar, och att de politici och theologi,
som eadem dicta in hunc sensutn hafwa allegeradt, dem intet rätt förstått.
Hwartill lades och dett, att såsom per "Deum Reges dicuntur regnare, så säijes
och andra ting per Deum fieri, a quibus tamen exchidi non potest interventus
hominum, ut e. g. per Deum conficere dieitur art-ifex horologium och annat
sådant inehra. 2) Giordes een distinction intcr essentiam Majestatis et ejus
existentiam, och sadess att essentia wore af Deo, existentia vero af pactis.
3) Giordes detta argument: quæ ratio societatis simplicis, e. g. conjugalis,
eadem quoque imperii eivilis, at illa per consensum conslituitur, ergo et hoe.
Och sedan professoren Lundius, som då tillstädes war, med åthskilliga
skähl förlagt bemälte opposition och ytterst hade beropatt sig på den
underdånige förklaring, som Kongl, May:tts ständer på riksdagen A:o 1689 om wår
alldrenådigste nu regerande Konungs högsta macht och walde giordt och Hans
Kongl. May:tts egen adprobation deröfwer: sedan och iag straxt efter om
samma ehrende och origine civitatis, huru wijda den kan och bör af naturen
deduceras, någott opponerad t och wijd ändan af mitt tahl hade stält till
ungdomen i gemeen een tienlig admonition, dett de skulle wänia sig pie och
reveren-ter tahla om een så stor och helig ting, som een regents och öfverheets Majestet
och höga myndigheet ähr: detta alt oachtadt kommer ännu een annan
opponens och discourerar här om på sätt och wijs som föllier. 1) Att den potestas
man in statu naturali har in se et sua membra ähr eadem med den som sammus
imperans har in membra civitatis, och sadess, lijka som in statu uaturali
po-testatem quilibet habet abscindendi membra putrida, ita quoque (et non alia
Upa. Univ. Hist. Bill. II. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
