Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
utskått till högbemelte Kongl, commissionen ingifwit rörande Upfostrings
wärken i riket, har Consistorium Academieoin trodt thet saruma
aldrabeqwäm-ligast skie, dä högbemelte memorial till femb articlar bringas, dem
Consistorium Aeademicum hwar i sin ordning uptager samt therwid thess
ödmiu-kaste betänkande häfftar, nemligen
1 :o Om det sanskyldiga ändamålet af universiteters inrättande.
2:do Om wettenskapernes indelning i wissa faeulteter eller elasser.
3:tio Om seliolæ och gymnasii wärken.
4:to Om den så kallade snillepröfningen.
5:to Om den wid universiteterne brukelige national indelningen.
Hwad altså den första articlen beträffar, handlande om ändamålet af
universiteters inrättning, så förmenar högbemelte utskått, att riksens
tjän-stewärk är then första, förnämsta och angelägnaste afsigten, hwarthän alla
sådane wärk ledas böra: emedan therstädes the ämnen tillredas, som framdeles
och efter hwarandra, så till the högre som ringare tjänsterne uti riket, skola
befordras, hwarföre äfwen högbemelte utskått tagit det samma till grund
wid de af sig upgifne förbättringar af upfostrings wärket; beståendes således
dess hufwudgjöromål deruti, huruledes indelningon af professionerne wid
riksens universiteter måtte classificeras och lämpas efter tjänstevvärkens mängd
och beskaffenhet.
Nu och ehuruwäl consistorium academicum medgifwer, det
tjenstewär-ken wid universiteternas im’ättande icke böra sättas ur ögnasigte, tror man sig
dock icke fela, då man i ödmiukhet erhindrar, att derjämte äfwen flere andre
lika angelägna ändamål böra i akttagas och befordras. På det nu
consistorium academicum uti thenna saken må redigt framföra sine tanckar, är nödigt,
det man i fä ord upgifwer, hwilka riksens inwånare kunna studier mer eller
mindre umbära. Wid eftersinnandet skönjer man, att utom tjenstgjörande
finnas:
l:o Många så af adel som ofrälse, de der, förnögde med sina föräldrars
efterlämnade wälmåga, icke åtrå cronans löner, men tjäna sig och
fäderneslandet med en efftertänksam hushållning, antingen såsom bergsmän eller
jordebrukare. Warandes thet oförnekeligit att sådane wid academierne, utom
the allmänna grunderne af sédolära, hafwa nödigt inhämta the delar af
pby-sique, oeconomie och lagfarenhet, dem de wid sin hushållning, af hwad
beskaffenhet den ock som hälst wara må, eij kunna umbära; hwilket högbemelte
utskått äfwen wäl täkts sig erindra, då thet wid then physiska faculteten
sig utlåter om de ens kille hushållare samt den nytta de samma böra hämta
af den inrättade oeeonomiska professionen. Till förtigande, det många
sådane, af naturlig böijelse, wid universiteterne offta föras in i sådane
wettenska-per och konster, dem de sedermera långt bättre än andre, hwilka af tjenster
hindras, kunna drifwa och upodla. Hwar wid man kunde anföra många rikens
efterdömen, men i synnerhet Engelands, hwarest finnas månge, de der uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
