Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
lade. Då lian likwäl måste enligt högbemelte utskåttets gifne förslag mista
de förmåner, hwilka tillförena wid deeani embetet warit hängande.
4:to Att fundamental-faculteten skal wårda sig om snillepröfningen
hos all till academien ankommande ungdom, samt att till Iättning i denna
sysla en matheseos adjunctus under logices professorns wård skulle den
samma i synnerhet skjöta. Och som effter högbemelte utskåtts gjorde
författning all academisk ungdom ifrån denna fundamental-faculteten skal träda
in uti the faculteter, hwilka höra under the tjänstewärk, som hwarje ungdom
will wälja; ty följer theraf, det samma fundamental facultet skal döma om
hwarje snilles beskaffenhet och böijelser för åtskillige wettenskaper: med ett
ord, att ungdomens hänförande till riksens tjänstewärk på den samma ensamt
skal ankomma. Hwarwid consistorium academieum icke förstår, huruwida
detta skal kunna wärkställas, samt uppå hwad grunder fundamental
facul-tetens ledamöter skola döma om wettenskaper, dem de eij sielfwa äro
förbundne att känna, såsom ock finna ynglingarnes fallenhet till de wettenskaper, uti
Inn 1 ka ynglingarne sig icke då ännu öfwat: hälst emedan således som offtast
skulle hända, att de snillen, hwilka af fundamental-faculteten till någon af
de inskränktare såsom skickeligit affärdades, af dessa senare torde oböijeligit
finnas och till de der förekommande wettenskaper obeqwämt, samt således
icke till sitt rätta ställe hänwist: Oeh man skäligen bör tro, det inga andre än
wettenskapernas kännare sig grundfast kunna utlåta om den mer eller mindre
böijelse, som snillen till en sådan wettenskapernas inhämtande äga. Hwad
o:to Utskåttet anlorer, det måtte ingen theologiæ studiosus lemnas lof
att predika, hwilken eij af fundamental faeulteten med testimonio blifwit,
försedd, synes wara af en sådan beskaffenhet, som närmare rörer herrar
biskoparnes än academiernes gjöromål, emedan prädiko lofwet, enligit kyrkolagen,
biskoparne oeh domcapitlen men eij the theologiska faeulteterne angår,
hwilka senare ifrån de förra till gjöromål och beskaffenhet aldeles äro skilde; som
äfwen biskoparne i domcapitlen, men deeani i faeulteterna præsidera, och alle
präste examina under de förre, men endast graduale pröfningarne under de
sednare äro hörande.
6:to Wid den stadga, som högbemelte utskåttet har föreslagit, att alla
studerande, hwilka förklara det deras afsigt eij är stäldt på befordran till
allmänna tjänster, måge effter egit godtycko wälja sig faculteter oeh
wettenskaper, idka them effter sin beqwämlighet, resa till och från academierne när och
så offta de wilja, samt till seder och upförande mera än till studier
effterfrå-gas; har consistorium academieum redan tillfälligt wis i ödmiukhet afgifwit
des betänkande, läggandes thertill, att dä högbemelte utskått förmodar, det
medelst en sådan författning literaturen skal uphjelpas, hwilken af den stränga
medfart, som de wid academien wistande tjänsteämnen måste undergå, torde
komma att lida, befarar consistorium academieum för sin del swåre och
eff-tertänkelige påfölgder deraf, om professores sig eij mera med en sådan ung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
