Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
sådan hans påminnelse så mycket snarare näppeligen annorlunda kunde
anses, än ett ytterligare prof af mindre eftertäncksamhet.
Han förklarade sig, att han, som eij hade förut warit inför något
collegium, eij hade sig sakerne och ordningen bekant, ocli derföre hade han denna
sin begäran framstält.
Beträffande sielfwa den förewarande casu så tillfrågades honom, om han
icke sielf kunde finna, det lian gådt utom gräntsorne, enär han, hwilken
såsom magister docens står under Kongl, academien i Upsala, icke allenast
gådt den samma förbi med en skrift, som där förut warit anmäld, utan ock
detta Kongl, collegium, som, jämte det att collegium har öfwerinseende öfwer
censuren och all literature i hela riket, äfwen wid denna skrift på
ofwan-nämde sätt lagt handen, samt därtill med addresserat sig till en person, den
han nödwändigt måste weta står under collegii inseende, att han utom den
enas eller den andras kundskap måtte få sina satser uti allmännlieten
kring-spridde?
Magister Forskål gaf häruppå till swar, att han eij annat kunnat sig
föreställa, än att han fullgiort sin skyldighet, enär han hållit sig till censor
re-gius såsom en till censuren constituerad person, och hwilken han eij annat
wiste, än wara att anse såsom uti ett wärk med collegio, och luvars tillstånd
i anledning deraf woro det samma som Kongl, collegii tillstånd. Han hade
wäl för detta stådt såsom docens under academien i Upsala, men att sådant
[nu] mera uphört, sedan Hans Maij:tt Konungen af Dannemark antagit
honom i dess tienst, och gifwit honom fullmackt att wara dansk professor.
Det tillfrågades honom derpå, om lian trodde, att lians undersåteliga
plickt dymedelst redan uphördt, och om han hade begärt eller erhållit något
tillstånd att träda uti en främmande mackts tienst?
Han tillstod sig icke begärt någons tillstånd, utan hade trodt sig
derutinnan äga sin frihet, men att lian eij ärnat resa utur riket, innan lian i
underdånighet begärdt Hans Maij:ts resepass, äfwen som han 1753 wid en resa till
tyska academierne giordt; för öfrigit wiste han intet, att till engagerande i
utrikes tienst fordrades särskilt tillstånd.
Frågades, om han eij liade sig bekant, hwad Sweriges författningar i
slikt fall stadga, nemligen att ingen får gå utur riket, mindre i främmande
tienst, så framt han icke dertill undfår särskilt tillstånd, och om han icke en
sådan sin föresats åtminstone lios academiens cantyler anmält?
Swarades: att han det icke giordt; han hade eij wetat, att lagarne
sådant af honom fordrade, och om han deri felat, hade det skedt af okunnoghet;
han hade så mycket mindre haft anledning att föreställa sig, det ett sådant
dess engagement skulle wara en oloflig gierning, som han det icke förtegat
för professorernc wid academien i Upsala, såsom decanus i juridiska
faculteten, som giort honom till docens, hwilka alla deremot eij giordt den ringaste
erhindran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
