Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
deles om examinancli icke hafwa den gàfwa af naturen att tydeligen sig
expri-mera. Af sådan examens method kan man ej wänta annan fölgd, än att de
studerande måste blifwa superficielle, och att, om man i fordna tider fant,
det ungdomen gjorde sig winning om att få insigt i hwarjehanda lärdoms
öfningar, utom sitt hufwudstudium, saknas sådant nu nästan allmänt; hwilket
om det räknas academierne till last, som det gemenligen sker, wederfares dem
högsta obillighet.
Saken kan icke blifwa liulpen på annat sätt, än att wissa år föreskrifwas
de studerande att absolvera en hel cursus uti disciplinen, så framt icke alt skall
stanna uti principiis generalioribus, som kan wara absolverat på några timars
läsning. Men skola examina göra någon nytta, så måste, sedan ynglingen i
flere år evertuerat sig i sin sak, en enda professor äga några timars utrymme
med hwar och en att examinera hit och dit, fram och tillbaka i wetenskapen,
hwilket åter skulle draga bort så mycken tid, att publique lectionerne nästan
aldeles skulle förswinna.
Saken förefaller i korthet så, att om academierne kunde àterwinna sin
fordna credit och allmänna förtroende i landet som antecessores professoram
haft, hwilket man så mycket lättare borde nu wänta, sedan liwar och en är
förplicktad att månatligen afgifwa diarier öfwer sina lectioner, der doch i
äldre tider sådant war ohördt, utan docentes betroddes på deras samwete,
egen heder och ambition, så skulle, med de i sednare tider tagne hjelpmedel
till wetenskapens upkomst och lämpande till usum rei publicæ, ju så nyttige
och förståndige ämnen kunna komma i riksens tjenst som förut skedt, innan
denna pröfning wid academierne anbefaltes. Man skulle ock aldra lättast
komma till ändamålet, om wederbörande collegier och ämbetsmän, utan att
någon academisk pröfning föregåt widare, än att de uptedde wederbörande
professorum witnesbörd om hwad och huru mycket de läst, wille sjelfwe pröfwa
deras framsteg som sig till ausculterande anmäla, samt i fall de befinnas icke
hafwa lagt goda grunder, då afwisa dem, hwaraf hända skulle, att de åter
gingo till academierne tillbaka eller oclc icke begåfwo sig derifrån, innan de
tilltrodde sig kunna göra fult skäl.
14. §.
Academiske constitutionernes cap. VIII, XI, XII. Hwad bibliothecarii
ämbetet angår, hafwer någon tid brukeligit warit att hos Kongl. Maij:t
II-lustrissimus Cancellarius en enda sökande dertill föreslagit. Af hwad grund
det skedt, kan af härwarande acter ej inhämtas. Uti academiske
constitutionernes cap. XXII nämnes wäl om bibliothecariem sysla, men intet om des
tillsättande. Troligit är, att emedan den tiden bibliothecarien merendels warit
en professor emeritus, har till en sådan flyttning intet nytt förslag synts
wara af nöden. Sedan denna omständighet nu mer ej äger mm, synes någon
ändring uti det wedertagna bruket wara af nöden. Ty först är Regeringsfor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
