Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
renheten om hergsförlager, hwilken under adjunetens præsidio af studiosus
Isac Mörtens dalekarlus skall komma att förswaras, såsom ett snille prof uti
den delen af lagfarenheten, som fordras till wittnesbörds erhållande att warda
inskrifwen uti höglofl. kongl, bergscollegio.
Wid öfwerwägande häraf upkom den frågan, om och huruvida
adjuncten Christiernin, som icke är promoverad i facultate juridica, wore
berättigad att præsidera för en juridisk disputation. Och ehuru åtskilliga
præ-judicater tid effter annan kunna finnas, att så wäl adjuncten Christiernin
som flere andre, hwilcka icke warit graduerade, blifwit tillåtit jus superioris
cathedræ, dock likwäl och aldenstund utaf kongl. May:ts nådige rescript af d.
10 Julii 1753 angående det, att ingen, som till någon ledig profession är
sökande och i samma facultet icke är graduerad, må äga jus superioris cathedræ,
så mycket mindre will föllja, att ograducrade, då de ej äro stadde i en sådan
ansökning, kan tilläggas någon rättighet att præsidendo få utgifwa något
spe-cimen, som sådant till alla delar strider emot cap. 18 §. 2 i kongl, academiske
constitutionerne. Fördenskull och i förmågo häraf resolverades, att
Consistorium Academicum för sin del ej kan bewillja adjuncten Christiernin, såsom
icke ägande gradum doctoralem i facultate juridica, att præsidendo få
utgifwa någon juridisk disputation; men will Consistorium Academicum ej
underlåta att understödia adjuncten Christiernin, i fall han à högre ort derom giör
ansökning.
Härwid yttrade professoren Risell fölljande till protocollet:
För min del anser jag kongl, academiske constitutionerne wara tydelige
och klare, när der i 18 cap. stadgas, att inga andra än professorer och dem, som
elljest antagit graden, må tillåtas att för någon disputation præsidera och det
allenast i den facultet, i hwilken han antagit graden. I anseende till
adjunc-terne uti facultate theologica är detta särskildt förordnadt uti kongl,
academiske constitutionernes 13 cap. och ytterligare bekräftadt medelst kongl.
May:ts nådige bref af d. 12 aug. 1752, warandes, så mycket jag förstår, ingen
orsak för handen, hwarföre ograduerade adjuncter i de öfrige faculteterne skulle
äga en rättighet i detta mål, som blifwit de i den theologiska betagen. Jag
tror ock så mycket wissare, att jag icke misstagit mig om rätta förståndet af
kongl, constitutionerne i detta målet, som amplissimum Consistorium
Academicum, uti des till hans Excellence illustrissimum cancellarium under d.
25 Junii 1753 aflåtne skrifwelse rörande jus superioris cathedræ, förstått dem
alldeles på lika sätt, hwilket ock hans kongl. May: t uti nådigste rescript af d.
10 Julii samma år till alla delar i nåder behagade bifalla. Och ehuru så wäl
förberörde Consistorii Academici skrifwelse som äfwen högstbemälte kongl,
rescript angå egenteligen den specielle fråga, på hwad sätt ograduerade
adjuncter måga wid ansökningar om befordran till lediga professioner aflägga sina
specimina, så äro likwäl de deruti antagne och fastställte grunder alldeles
ge-nerelle och så wäl till nu förewarande som alla dylika casus lämpelige. Att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
