Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
Wid det klander, som nu blifwit giordt angående juris oeh oeconomiæ
adjuncten Christiernins rättighet att præsidera för en af honom sielf
utarbetad juridisk disputation, är jag i gemen af den tankan, att adjunctorum flit
och arbetsamhet i academiska öfningar bör snarare upmuntras än
förqwäf-was. Lättian infinner sig så hos dem som hos andra dock i sinom tid. I
anledning hwaraf jag finner adjuncten Christiernins upsåt wara berömligt och
desutom syfftande på fullgiörande af des skyldighet. Ty fastän skyldigheten
att quolibet anno disputare, effter kongl, constitutionernes 13 ca])., icke
åligger andre än theologiæ och philosophi® adjunctis, hwaremot om adjunctis
juris och medicinæ är stadgat, att de skola proponere ea quæ facultas jusserit,
sä finner jag dock, att det både effter de gamlare constitutioner warit ansedt
för nyttigt, hwarföre ock Consistorium i sitt protocoll af d. 16 Jan. 1639
beslutit, att adjuncti skola disputera 4 gånger om året, samt dessutom
præsidera pro stipendiariis sub directione inspectoris enligt protocollet d. 30 oet. 1644,
såsom ock att effter den tid, som de nya constitutionerne utkommit, det
likasom ständigt welat fordras, att adjuncti skulle disputera, i hwad facultet de
ock måtte hafwa warit stadde. Men när frågan blifwer de modo disputandi,
antingen præsidendo eller sub præside, så är det wäl wist, att kongl,
constitutionernes 13 cap., §. 1 förordnar, att adjuncti theologiæ skola disputare sub
præsidio alicujus professoris theologi, nisi licentiatus aut doctor fuerit, samt
att uti cap. 18, §. 2 stadgas, att ingen som icke har gradum academieum äger
potestatem præsidendi; dock likwäl, när jag betraktar sensum legislatoris,
kan jag icke annat sluta, än att detta förbud sträcker sig endast till sådane,
som äro stadde utom numererum docentium, ty först innehåller §.
uttrycke-ligen, att en professor ordinarius, fastän han icke är graduerad, äger
potestatem præsidendi, sedan förordnas jemwäl, att pliilosophiæ adjuncti äga samma
rätt, men ytterst stadgas, att ceteri, det är, de som äro extra numerum
docentium och icke äro graduerade, kunna icke få præsidera utan måste
respon-dera. På denna principe har ock saken förhållit sig här wid kongl,
academien i så långliga tider som mig blifwit kunnige, nemligen att ingen professor
eller docens blifwit hindrad ifrån öfra cathedern, så snart han fått den
stämpeln på sig, ehuru exempel finnas af ograduerade professorer och adjuneter.
Dessutom wittna handlingarne, att frågan om jus superioris eathedræ och
dis-putationer upkommit här wid academien endast utaf ansökningar till tienster
och deliberationer om förslag, ty allt ifrån constitutionernes början intill är
1696 war ingen fråga om disputationers præsterande speciminis loco wid
förslager, men då förordnades in speciali casu genom kongl, brefwet d. 7 Mart.
1696, att de, som rest på kongl, bekostnad i theologien, skulle först disputera,
innan de till professioner kunde befordras. Sedermera år 1711 yrkade wäl
procancelleren, att de, som anmälte sig till professioner i allmänhet, borde
förut disputera, men Consistorium yrkade, att sådant allclrig warit i bruk och att
specimina icke behöfdes, hwilken fråga gick till den kongl, senaten, som pröf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
