Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
ra närmast vetat Eder Kongliga Maijestets höga ändamål att göra sin
regering lysande af stora män samt dygdiga undersåtare; och tillika både förnuft
och erfarenhet så ögonskenligen visa, huru nära staters upkomst och fall äro
med en bättre eller sämre ungdomens upfostran förknippade.
När jag på dessa grunder varit sysselsatt med skärskådande af
upfost-ringsvägen hos oss, hafver den allmänna klagan öfver mindre sldckelige
äm-betsmannaämnen, som komma ifrån academierne, ej kunnat undfalla mig,
och att deribland Ridderskapet och Adelens barn varit de mäst blottstälde.
Jag hafver ock med ledsna rätt ofta liördt föräldrar klaga öfver den ringa
up-sigt, som deras barn kunna vid academien ega, öfver de tröga framsteg som
der göras, och det ändock med så dryg kostnad, att den öfverstege de flesta
föräldrars förmögenhet. Ja! Somliga föräldrar hafwa gådt så långt, att de
trodt sig nödsakade sända sina barn utrikes för att undfly de olägenheter,
som följa upfostringen här i Sverige.
Rörd af sådana berättelser hafver jag först velat noga undersöka
sanningen deraf, innan jag satte tro till dem; emedan det är så vanligt, att hvar
ålder klagar öfver det närvarande och berömer det förflutna.
Jag hafver kastat ögonen på forntiden så väl som den närvarande både
hos oss och andra uplysta folkslag, hvaraf jag lätteligen funnit, huru mycket
fördelacktigare en allmän upfostran är än en enskild, i synnerhet uti ett
re-geringssätt, som fordrar att medborgare, hvilka skola bidraga till ett
gemensamt ändamål, måga hafva enahanda principer, uniformité i tankesätt och
äfven känna hvarandra i anseende till skickelighet och godo böijelser.
Allmän upfostran hafver äfven den goda värkan, att unga sinnen, som så lätt
förledas att blifva upblåste af förmoner, hvilka ej höra till deras personer, jag
menar förnäm börd och rikedom, ej kunna der på dem göra ett så farligt
intryck som uti föräldrars hus, hwaräst sällan fattas obetänksamt folk, som
söker igenom smicker ställa sig in både hos föräldrar och barn till de senares
märkliga skada. Jag finner äfven, att Svea-Rikes framledne store konungar
haft samma begrep om allmän upfostran, då de låtet inrätta tiivial-scholar,
gymnasier och academier, samt vid de senare äfven communiteter, hvilket
allt varit gradevis så väl afpassadt till en ynglings olika ålder samt
kunskaper och för öfriget gådt alldeles in uti det stora ändamålet att framskaffa och
upmuntra dygd och skickelighet.
Sådana mått och steg äro, i allmänhet betracktade, ganska visligen
tagne och göra full nytta, så länge hvar och en del af upfostringskedjan är enlig
med det hela; men skulle tider oeh omständigheter, ja, äfven prejugéer,
fram-alstrat någon anomalie och den sedermer igenom enskilta författningar och
vana blifvit fästad, så går det hela ojämt, oorden[t]ligheten är svår att få
reda på, och ännu svårare att rätta.
Med Eder Kongliga Maijestets nådigsta befallning att hafva
öfverinseendet vid Upsala academie följer för mig ingen immediate influence på up-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
