Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
na hafwa god anledning at döma om det vitæ genas, hwartil de ärna sig, och
således inrätta sjelfwa examen derefter. Jag wet wäl, at häremot plägar
in-wändas, om de missbruk, som wid disputationers utgifwande kunna
practi-seras och som förleda allmänheten uti sina omdömen öfwer de disputerandes
skickelighet, men jag är tillika öfwertygad, at ingen lag, ingen nyttig
författning gifwes, hwarwid ej missbruk äro möjeliga och uti alla tider warit
exercerade. Jag är tillika af den tancka, at dylika underslef icke lätt kunna för
närwarande döljas, och at faran derwid afskräcker alla dem som hafwa en
god böjelse, liwilcket är nog at bibehålla en god inrättning. Professores hafwa
derjemte många utwägar at urskilja, hwad som är förstält uti
förekommande lärdomspröfningar, och att gifwa sina ^vittnesbörd och intyg om de
studerandes framsteg efter den uplysning, de sjelfwe ega.
3: tio Beträffande examen uti oeconomia publica, som fordras utaf hwar
och en candidandus efter sednare författning, lärer icke tilhöra den
philosophiska faculteten at utlåta sig, men
4:to utgör examen rigorosum det wäsendteligaste prof af den som bör
få tilstånd at gradueras, och densammas rätta beskaffande är beskrcfwen i
constitutionerna på detta sätt: »Nemo ad gradum philosophieum admittetur,
nisi in Iinguarum græcæ et latinæ, quam maxime vero liujus studio, et
liisto-riæ universalis scriptoribus iisquc cognata temporum et locorum doctrina,
ut et in singulis disciplinis philosopliicis fuerit versatus, egregie autem in iis
disciplinis, quæ ad institutum vitæ lilius spectant.» Ifra denna lag tror jag,
at philosophiska faculteten wid examens anställande icke utan swåra
påfölg-der lärer kunna wika, ty om någon wettenskap genom ny lag ifrån examen
uteslutes, skulle det blifvva lika fölgd såsom at förwisa saina wettenskap ifrån
wärt universitet, til en obotelig skada för allmänheten och til ewärdelig skam
för denna academien. Om åter magistergrad skulle erhållas uti en eller några
få wettenskaper, skulle alla solida wettenskaper å sido sättas, och ungdomen
endast tillgripa dem, som böra wara en genwäg eller medel til de andras
inhämtande. Det torde tillika upkomma en outredlig twist om
vettenskapernas angelägenhet och företräde, så framt man icke upgaf examens
anställande til de examinerandcs fria behag uti walet af wettenskaper, hwilket skulle
af sig föda et hastigt barbarie eller ock et omåtteliget sjelfsvvåld.
Den klagan, som utaf ungdomen föres öfwer wettenskapernas stora
antal, hwaruti candidatexamen skall anställas, är mig icke obekant, at den
syftar förnämligast uppå de mathematiska wettenskaper, hwilka alt för mycket
wanskötas af ungdomen wid nästan alla gymnasier uti riket, och hwaruti
endast do studerande, som mera älska sin beqwämlighet än nyttiga framsteg,
wela und wi ka at arbeta sig upp och derföre göra reda. Jag kan altså utaf flera
års förfarenhet försäkra, at genom willfarighet eller efterlåtenhet häruti det
skall snart blifwa bestält med de mathematiske wettenskaperna, och at ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
