- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Bihang 4. Handlingar 1749-1776 /
367

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

367

hysa så slät tancka om wåla magisterämnen, at de mathemafiska
kundska-pers förskaffande blifwer dem ett alt för tungt ok.

Professoren Suedelius yttrade sig skrifteligen wara af den tanckan, at
de klagomål, som föras emot academien och det derstädes öfliga Iärosätt, til
största delen äro aldeles ogrundade och härrörande af okunnighet eller ock
owilja emot den inrättning, wid hwilken man fordom blifwit twungen at
någon tid emot sin hug och böjelse idka studier, at mogne ynglingar i alla tider
warit sällsynte, och att man nu så mycket mindre bör tillskrifva sådant det
academiska underwisningssättet, som man har flera exempel, at ock de
lämnat blifwa i kongl, collegierne antagne, som ännu icke hunnit undergå den
examen, som förut bort wid academien præsteras, at nya inrättningar och
författningar, ehuru wäl de kunna synas afpassade, likwäl sällan hafwa någon
god wärckan till ändamålets winnande, utan at altsammans beror på de gamle
lagarnes wid magt hållande och obrottsliga iagttagande, at således antalet
af do nu brukelige examina torde hwarcken behöfwa ökas eller minskas, oeli
ändteligen at den examen, som bör undergås af philosophi® candidaterne,
äfwen bör ske på det nu brukeliga sätt, emedan den mångkunnighot, som
synes derwid fordras, icke mera hädanefter än hittills kan hindra en yngling at
göra särdeles framsteg i de studier och wettenskaper, som lian har lättast at
fatta och som med hans snille äro närmast öfwerensstämmande, i hwilken
händelse han ock alldrahälst plägar blifwa gillad och wärdig erkänd til
magister gradens erhållande, ehuru faculteten då måste nöja sig med hans
medelmåttiga och ibland ringa insigt i de öfriga lärdomsdelar, som med hans
böjelse och föresatte ändamål ega mindre gemenskap.

Professor Christiernin med egna ord:

Wid denna sluteliga öfwerläggning om underwisnings-wärckets
förbättring får jag i ödmjukhet åberopa mitt till Hans Excellenee ingifne memorial
af d. 19 Octobr. förledit år och will nu endast i anledning af herr professor
Mallets yttrande följande tillägga och förklara.

l:mo Instämmer jag aldeles med herr professor Mallet deruti, at det
wore ganska nyttigt, om ungdomen kunde förmås och tilhållas at de första
terminerne jämte latiniteten öfwa sig i arithmetica och geometria elementari,
emedan färdighet i räknekonsten är nyttig och nödig för personer af alla stånd
och lefnadssätt, men geometrien åter upöfwar tanckegåfwaii och bereder
up-märcksamheten at sedermera med större lätthet fatta och begripa de swårare
och djupsinnigare wettenskaper.

2:do. Alldenstund examen i oeconomia publica blef endast införd
såsom en nödwändighet under förra regeringssättet, då rikets hushålls
inrättning berodde på deputerade af alla stånd, så tyckes examen deruti wara
mindre nödig för de fleste af dem, som nu taga magistergraden.

3:do Will jag icke ringa agta eller utesluta någon wetenskap ifrån
academien, fast jag påstår, at en magister icke bör twingas at skaffa sig en full-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/b4/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free