Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
warit mera nyttige än skadelige för rikets tjenst, academiens heder och de
examinerades egen framtid.
At de icke så woro under den tiden, då författningarne till äfwentyrs
icke altid sammanstämde till det stora ändamålets befordrande, och då
anci-ennité mera än skickelighet kunde decidera både om tjensten och
tjensteman-nens öde, war för mig åtminstone så mycket mindre underligt, som efter min
öfwertygelse, af den erfarenhet jag i detta ämne hade under min tjenstetid,
det i alla tidehwarf torde få anses som ett lyckskott, at genom denna
inrättning något dugeligt ämne till någondera af de civile tjenste werken beredes
wid academien, åtminstone så länge nation i allmänhet och den till kronans
tjenst destinerade ungdomen i synnerhet icke hysa samma acktning för
studier och öfwertygelse om nyttan och nödwändigheten af en grundelig
kunskap, som längre tillbaka äfwen uti detta seculo gjorde båda så utmärkt heder.
Ty när jag besinner å ena sidan, at de flästa studerande, hwilka äro
ämnade at antingen wid rättegångs-werken eller andre det civile tjenste-werkets
grenar söka befordran, först komma till academien med knappa wilkor och
med den ännu knappare kunskap, som de hemma fådt af en föga skickeligare
informator: at dem af föräldrarne blifwit antydt fordersammast anmäla sig
till examen publicum eller ock disputera antingen på ett sätt eller annat: at
de till den ändan, så ofta andra occupationer det tillåta, afhöra wisse
professorers föreläsningar och deraf, dels genom egne dels ock andras så kallade
annotationer, formera sig en stundom bättre stundom sämre sammanhängande
utanläxa, med den de wid allmänna förhöret bättre eller sämre sig behjelpa:
at hela denna cursus studiorum af göres ofta på en eller twå, mera sällan på
3 högst fyra terminer: at ynglingen således hördt kan hända 1L del men icke
fattadt 1L del af hwad han bordt höra och lära, i synnerhet som pluraliteten
går ifrån academien, innan den ännu rätteligen kan sägas tänka om eller uti
wetenskaperne: at ban med denna klena matsäck blifwer på ett eller annat
sätt förpassad ifrån academien, men likafullt till ausculterande på något ställe
antagen: När jag ock ä den andra besinner, det kunna wederbörande herrar
professorer, om de ock woro aldrig så nitiske och samwetsgranna i sine
skyll-diglieters fullgörande, aldrig hjelpa desse omständigheter eller längre
qwar-hålla en yngling wid academien, än föräldrar och anhörige så för godt finna,
utan at blottställa sig för det skymfeliga tillmäle, at de dermed blott syfta på
egen winning af de så kallade collegii penningarne: När säger jag detta alt i
öfwerwägande tages, och jag tillika icke ser någon möijelighet, huru
förenämnde omständigheter genom någre ytterligare författningar skulle kunna
liuf-wudsakeligen rättas och bättras, kan jag aldrig få annan öfwertygelse, än den
jag tillförene haft, at nemligen oftanämnde examina blott tillskynda
wederbörande herrar professorer en oftast frucktlös möda och icke sällan widriga
omdömen, samt at således nyttigast wore, det examinations och pröfnings
rättigheten hel och hållen öfwerlemnades till de kongl, collegierne sjelfwe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
