Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
vetenskaperne och förstod icke ens de språken, hvaruppå de voro afhandlade.
Man borde altså först lära sig språken och i synnerhet dem, uppå hvilcka
Bibeln var författad, och all lärdom sattes då så godt som derutinnan. Af
denna grunden borde man altså studera Haebraiska, Coptiska, Syriska,
Arabiska, Graekiska, enfin alla döda språk som ingen talade. Jemte språken var
också Scholastiska Pliilosophien en betydlig del af den tidens lärdom. Den
som excellerade uti att kunna många språk och att philosophera så, att
hvarken han sielf eller andra det förstodo, hölls då för lärdast. Det är icke längre
sedan än i början af detta seculum, som Doctor Norrman hölls för den lärdaste
man i Sverige, för det han kunde hålla orationer på siu särskilte, men alle döda
och obrukeliga språk. Derföre då academier inrättades under denna tidens
rådande och nästan intil 1730 talet varande smaken, så skulle hvart och ett
af de så kallade lärda språken, Haebraiskan, Graekiskan ocli Latinen, hafva
hvar sina två à try professioner, om det skulle vara väl, så att vid Upsala
academie för några få år sedan voro in allés åtta professioner för dessa try
språken skull, af hvilcka, sedan äfven en profession i latinska elocaneen nu
också är indragen, allenast sex äro öfrige, men för hvilckas skull 3:ne
professioner, nämligen en för hvardera af dem, vore tillräckelige.
Då man vil gå litet tilbakars til 15:de och 16:de seculum, under hvilka
tidevarf, och äfven senare, denna språk manien som mäst grasserade, finner
man, huru desse lärde tilskapade en ny slags litteratur som kallas philologie,
hvilcken sedermera med mycken omsorg af det Haebraiska och Graekiska
språkens idkare blifvit bibehållen och cultiverad. En denna tidens lärd hade dà
med yttersta flit läst igenom Haebraiska bibeln och den Graekiska med alla
rabbiner och auctorer som funnos; men sedan han läst alla dessa, var då för
hans industric icke mera öfrigt. Han började då på att jitmnföra dessa
auctorer med hvarannan och samma ord på olika ställen, sä väl i samma böcker
som särskilta, och truga explicationer af dessa orden på ett ställe af de
samma på ett annat ställe, der detta ordet kanske likväl står i en annan mening.
Sådant kallas Philologie. En mängd commentarier öfver bibeln och
philo-logiska böcker hafva på det sättet tid efter annan utkommit, och utgiöra
al-tid det mästa i stora gamla bibliotheker. Den som kan taga ut ett ord ur
Haebraiska eller Graekiska Bibeln, och anföra hundrade särskilte meningar om
det ordets betydelse, och uppå hvar mening citera gamla rabbiner och andra
auctorer, räknas för en stor philolog, men den som kan på samma ord anföra
150 olika meningar, anses för att vara 50 procent större philolog än den förra,
och måste den gifva tapt för den senare, fastän ingendera kan decidera saken.
Det är ynkligt, att ett sådant charlatanerie fått så lång tid continuera och
vara til, och under denna titeln af philologie har man velat försvara så väl de
2:ne Haebraiska som den ena Graekiska professionerna i Theologiska
Eacul-teten. Om ändteligen den ena af de 2:ne Haebraiska professionerne i denna
faculteten skulle bibehållas, såsom också nu värkeligen är skedt med den and-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
