Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
do acadeiniska agremangerne icke lämna dem några särdeles motiver att
utvälja det academiska lefnadssättet til sin lyckas föremål, i anseende livartil
desse gärna söka andre utvägar til sin befordran.
I anseende til sine längre eller kårtare vistanden vid academien kunna
de studerande delas in i 2:ne classer; den ena af dem består af sådane, hvilcka
giöra sig längre tid att mogna vid academien, och äro de som söka erhålla
Magistergraden. Til denna samma classen kunna äfven de räknas, som
uppehålla sig der för Promotion skull i Medicinska Faculteten, hvilka likväl äro
mycket färre til antalet. Til den andra classen räknas alla de, som mycket
förr skynda sig derifrån. Utom dem som ärna sig til collegierne och höra til
denna classen, om hvilcka förut är nämnt, så inbegripas under denna de som
äro här ett eller annat år, til dess de kunnat förvärfva några kunskaper
tjenande til sina ändamål, utan att söka magistergraden. Sådane äro de, som
efter något vistande vid academien resa hem til sina stift, blifva der adjuncter
åt kyrkoherdar och capellaner och sedermera sjelfva capellaner, andra af desse
utvälja återigen andra lefnadssätt, och blifva landtmätare, landsfiscaler,
råd-männer i småstäderne, landtjägare, underofficerare vid regimenterne etc.
De om hvilka jag i detta föregående har talat, såsom med idoghet och flit
användande sin academiska tid, höra alla til den förra classen af dessa nu
nämnde. De som inbegripas under den senare kunna icke af professorerne, hvad
deras framsteg i studierne angår, så egentligen kännas, emedan de icke
aflägga några specimina med disputationer och examina, förutan då de til
äfventyrs söka stipendier.
Til Magister Promotions erhållande skola följande specimina enligt
academiens constitutioner afläggas: l:o Examen i Theologien, 2:o Examen i
Oe-conomia publica, 3:o Ett exercitium stili latini, som af philosophiska
faculteten censureras, 4:o Disputation pro exercitio, 5:o Gradualskrifning eller ett
nytt exercitium stili latini, hvilcket äfven som det förra skrifves loco
publi-co, under facultetens Decani och en annan professors öfvervaro; detta
scrip-tum kallas pro gradu och censureras likaledes af philosophiska faculteten,
6:0 Examen Philosophieum eller den så kallade Candidatexamen, hvilcken
sker af alla philosophiska facultetens ledamöter i öfvervaro af hvarannan, då
professorerne efter slutad examen, som påstår i trenne timar, håller facultet
och til dess protocoll säger sitt videtur om den examinerade. Detta yttrande
är treggehanda. Om den examinerade har för en eller flera professorer i
denna examen visat särdeles goda och grundeliga insigter, så erhåller han af
de samma i protocollet laudation; liar han visat goda och försvarliga insigter
för några professorer, så får han af dem approbation; om han finnes svagare än
att han kan få approbation, men det icke ändå är skäl att improbera honom,
så meddelas allenast admission; och om han är ännu svagare, så tillägges
honom aegre admittitur eller improbatur. Sedan faculteten enligt dessa
epitheta rådlagt, huruvida han måtte blifva admitterad til candidaturen eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
