Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
undergått åtskilliga förvandlingar. Då academien år 1624 af konung
Gustav Adolpli sattes uti ett förnyat skick och föresågs med den fond som den
ännu eger, anslogs hvarje professor til underhåll vid pass 500 daler silf:mt,
hvilcket efter den tidens värde på mynt och spannemål ansågs vara
svarande emot 444 tunnor spannemål. Sådane förblefvo ock lönerne de följande
åren, til dess de i anseende til den ändring myntet undergådt blefvo
förändrade, såsom år 1648 och år 1655, då de sattes på 700 daler silf:mt, så att
summan af dalertalet ökades i den måhn som myntet ifrån år 1624 blifvit
försämrat, och voro desse 700 daler silf:mt svarande emot 1400 då gängse
markstycken eller caroliner. Följande tiders omskiften med flera omständigheter
medförde sedan den ändring, att ehuru staten af år 1699 utsatte Professorernes
löner lika som förr til 700 daler silf:mt, voro likväl desse något mera än en
tredjedel mindre än de 700 daler silf:mt, som de år 1648 oeh deromkring
åtnjöto; dock svarade de ännu emot 311 tunnor spannemål, då de uträknas efter
den tidens spannemålsvärde. Man liar uti detta jämnfört den anslagne
pän-ningelönen med spannemåls kronovärdiet, som varit i dessa omnämnde
för-flutne tiderne, derföre att professorslönerne varit ansedde såsom i pänningar
uträknade emot spannemålsvärde, i anseende hvartil också i senare tider, då
professorerne började tid efter annan få något spannemål i natura, så
mycket af kronovärdiet, som svarade emot det hvilcket då in natura utgick, skulle
räknas af pänningelönen, så att den blef i samma proportion förminskad,
hvilket alt strax nedanföre skall närmare förklaras. I anseende til ett sådant
slags fundament til professorernes löner i Upsala gaf ock konung Carl XI, då
academien i Lund inrättades, professorerne derstädes i lön 300 tunnor
spannemål in natura, jämte praebende hemman som skola ränta til hela 40 tunnor
säd, jämte ängar vid staden, på det, som orden lyda uti instiftningen af denna
Lunds academien, Professorerne vid den samma måtte sättas i någorlunda
jämngoda vilkor med, dem i Upsala.
Den pänningelönen, som år 1699 af 700 daler silf:int anslogs
professorerne såsom förut är berättat, blef sedermera genom tidernes förändrade skick,
alla varors tiltagande dyrhet, kopparmyntets försämrande och i synnerhet
genom myntvalvation år 1715 i den måhn försämrade och til professorernes
underhåll otilräckelig, att rikets framfarne konungar tid efter annan funnit
nödvändigt att efter hand til någon del låta af academiens inkomster tillägga
professorerne och den öfriga staten någon förbättring uppå deras genom dessa
förändringar försämrade löner. Således tillades professorerne år 1723
fem-tyo tunnor spannemål, emot så stor afräkning uppå dei’as pänningelön som
svarade emot spannemålens kronovärdie, och som för 100 tunnor1 utgiör 675
daler kpp:mt, så att hvarje professorslön då utgiorde årligen 100 tunnor säd
och 1425 daler kpp:mt i pänningar, hvarjemte alla öfriga professorerne, utom
1 Obs. att 1723 medgåfvos blott 40 tunnor in natura, och att stegringen till
100 tunnor skédde först 1748.
üps. Univ. Hist. Bih. V. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
