Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
kan man en gros finna hvad värkan myntvalvationerne i riket haft på den
samma och tillika dess lidande i dessa senare tiderne emot det, som var
destinerat efter K. Gustav Adolphs inrättning. Ty då academiens fond är den
samma ännu, som den var efter denna första inrättningen, på det sättet alt
inga nya gods och räntor sedan år 1624 alt in til nu blifvit academien
anslagne, men denna fonden, enligt det som academiens räkningar utvisa, vid
slutet af förra seculum icke var tilräckelig til den då varande mycket mindre
statens aflöning, hvarigenom professorerne den tiden år ifrån år hade fordringar
på sine löner, och samma fond til denna tiden så har kunnat ökas, att den,
efter nu varande reglementen och författningar om löners utgående af
Academiens medel, räcker icke allenast til samma stats som då var, utan ock til
nästan mer än hälften i senare tider med löner och pensioner tilökad stats
aflönande, som ock til kostsamma byggnader, til hvilckas bestridande academiens
handlingar utvisa att medel i förra tider af kronan anslogos, så kan deraf
ingen annan fölgd ledas, än att de besparingar, hvilka genom myntets
försämrande tid efter annan blifvit giorde och gådt in i Academiens räntekammare,
för att dermed tilskjuta en ny fond til bestridandet af dessa nya utgifterne,
skedt på de efter gamla staten varande professorernes depance. Att litet
närmare förklara detta raisonnemanget vil jag taga sista vexelcourstiden til
exempel. Ju mer och mer under denna tiden kopparmyntet uti bankens
kop-parmyntssedlar försämrades, ju mera måste också redbara varors pris i
daler-talet af detta försämrade myntet stiga. Derigenom fick academien sine
span-nemålsräntor, hvilka utgiöra dess hufvudsakeligaste revenue, högt betalte.
Under denna tiden kunde de år vara, att säden gällde til 70 à 80 daler kpp:mt
tunnan, ehuru det ändå icke var missväxt. På sådant sätt fick academiens
räntekammare in ansenliga summor i daler kpp:mt, ehuru de hade mist ofta
mer än halfva sitt rätta värde. Men som professorernes pänningelön icke til
dem af räntekammaren betaltes efter cours, utan de i det stället fingo sine
1425 daler kpprmt i detta dalertalet, så blef räntekammaren derigenom på
hvar och en af dem hvarje år riktad til mer än dubbelt, emedan coursen
merendels altid stod öfver 72 mark, och kunde altså giöra besparingar och efter
hand under den tiden samla nya fonder. Under denna courstiden förlorade
jag på det nu beskrefne sättet inalles omkring 1400 riksdaler på min lön.
Andre förlorade mera, andre mindre, efter som de under den tiden varit längre
eller kårtare lid tjenstgiörande. Samma värkan hafva alla förutvarande
myntförvandlingar som förorsakat dess försämrande medfört til
professorernes löners förminskning, men tillika til academiska fondens ökande, i
anseende hvartil nya tjenster kunnat inrättas. Professorerne i Upsala äro icke de
enda som af courstiden och myntets ändringar voro lidande i sine löner. Alle
andre rikets embetsmän med pänningelön hafva fått vidkännas samma öden.
Men jag har velat anföra detta, för att förklara på hvad sätt academien
kommit i belägenhet, att tid efter annan kunna utaf sine egne medel bestrida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
