Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
alla kunna vara värdige att erhålla pensioner, några torde finnas mer
förtjente, så tror jag til ytterligare jalousies undvikande, att det likväl vore bäst,
om alla pensionerne blifva lika stora. Ändamålet som är att sammanbinda
de 3:ne motiverne til namnkunnige mäns producerande vid academien,
nämligen hedern eller ambition, interesset och aemulation, blir ändå vunnet.
Skulle pensionernes antal blifva inalles sju, oeh hvarje pension
utsattes til 250 riksdaler, hvilket likväl icke gofve professorerne i Upsala med
pension stort mera än de i Lund hafva i ordinair lön, så blefve hela
pensionssumman 1750 riksdaler, hvartil altså fem indragne professorslöner kunde vara
väl tilräckelige. Om allenast sex pensioner skulle inrättas, hvilcket äfven i
anseende til det som är anfört kunde vara tilräckeligt, så vore fyra indragne
professioner dertil nästan tilräckelige, och i fall så många indragningar skulle
giöras, som i det föregående äro proponerade, så blefvo utöfver den
projecte-rade pensionsfonden ett tämmeligen vackert öfverskott, hvilket med
åtskillige andra gratificationers uphörande efter hand skulle kunna utgiöra en fond,
dels til detta academiska värekets sättande i det stånd, att det af sine
besparingar kunde hafva förråder til angelägna behöfver som kunna förefalla, dels
ock til dess vidare lustre genom andra nyttiga oeh vetenskaperna gagnande
och prydande inrättningar. På detta sättet kunde af Upsala academie efter
hand tilskapas så väl ett lysande som af sin egen fond tilräckeligen
underhållet universitet, hvilcket jämte informationsvärkets bestridande äfven skulle
ikläda sig skick af en värkelig academie des sciences.
Ifrån deltagande i dessa pensioner removerade jag de 3:ne privatorum,
Skyttianska, Kalsenianska och Borgströmianska professionerne. Som dessa
professionerne icke äro på academiens stat, så synas de icke heller hafva
något särdeles skäl att competera til pensioner af academiens medel.
Skyttia-nus har dessutom förut i anledning af Skyttianske testamentet större lön än
en på academiens stat varande professor, fastän denne tillika skulle erhålla
pension af 250 riksdaler; Skyttianus bör derföre altid hvad heller som är
exel-lera. Kalsenianus Professor är tillika theolog, och om dessa är förut talat.
Hvad Borgströmianus professor angår, så har jag svårt vid att imaginera mig,
att åkerbruks vetenskapen i sin theori, hvilken likväl professorn bör afhandla,
är susceptible af något stort oeh excellent. Stora åkerbrukare kunna väl
gifvas, men det är för den i värcket ställde praktiska kunskapen derutinan, som
de lära erhålla den epitheten. Om derföre professor Borgströmianus, i
stället för att vilja afhandla det som hör honom til efter inrättningen på ett
acade-demiskt sätt, ville blifva en praktisk åkerbrukare, så kunde han också blifva
derutinan stor, men då tillika sjelf så laga, att jorden och åkern tildelte
honom pension utom sin lön.
§. 26. Utom de i det föregående omförmälte hinder uti vetenskapernes
tiltagande flor vid Upsala academie, och hvaremot jag tror att nu beskrefne
boten är den enda, så möter äfven en annan olägenhet, hvilken också på sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
