Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
tet, sedan det lämnat de öfre faeulteterne, ondast 2:ne år ständigt förblef
in-nom den philosophiska, för at derstädes gå till slut; Men i sednare tider och
sedan theologiska facultetens professores blifwit förminskade till trenne,
hwar-ibland Kalseniska professionen är inberäknad, och Juris consulti allenast äro
twänne samt medici trenne, hafwa philosophi» professores deremot blifwit
förökte med fyra nya ledamöter, nemligen oeconomiæ practices, physices och
chemiæ professorerne samt bibliothecarien såsom ordinarius professor.
Philosophi hafwa således, oaktadt poëseos professionen blifwit
indragen, merendels warit tretton emot åtta uti faeultatibus superioribus,
hwarigenom händt, at rectoratet, sedan det lämnat öfre faeulteterne, hela fem åren
förblifwit innom den philosophiska; och hwilken olikhet consistorium
academicum fruktar kunna blifwa än större, antingen om professores uti de öfre
faeulteterne oeh i synnerhet den theologiska för ålder eller trägne göromål
nödgas undanbedja och afsäga sig rectoratet, eller då philosophiae
professores, antingen till theologiska faculteten upflyttade eller till något
heders-em-bete befordrade, lämnat rum åt nya professores.
Consistorium academicum håller likwäl i underdånighet före, at det nu
bruklige omskifte i rectorstouren faeulteterne emellan är lämpligast, om Eder
Kongl. Höghet i nåder skulle täckas genom uttryckligt förordnande
förebygga de oordningar och misstydningar, som i sednare tider sig härwid inritat,
och hwartill i consistorii academici underdåniga tanka i synnerhet skulle
bidraga, om ingen finge till reetor wäljas, som icke fulla tu år, räknade ifrån
in-troductionsdagen till den dag reetor wäljes in futurum semestre, warit assessor
consistorii academici ordinarius, utan afseende på något förut innehaft munus
honorificum, eller at åtminstone stadgadt blefwe h\vad med munus
honorifi-cum förstås, och hwilke egenteligen de äro, som innan deras inträde i
consistorio kunna sägas hafwa beklädt sådant embete, hälst det skulle leda till
olikhet oeh oordning, om den ena ledamoten wäntade i twå eller flere år och
den andra icke; och at uti hwarje omgång rectoratet icke mera än en gång
komme till hwarje profession, hwarigenom den olikhet bäst kunde
förekommas, at en och samma profession twänne gångor kunde innehafwa detta
embete i samma tour, och de andre allenast en gång. I anledning hwaraf
consistorium academicum anser som en fölgd, at, om en professor dör eller eljest
afgår ifrån sin profession, sedan han antingen förwaltat rectoratet eller
detsamma sig undanbedt och aldeles försakat, ordningen då icke komme till hans
efterträdare i samma profession förr än i en ny omgång; icke eller at den
finge wäljas till reetor i samma omgång, som touren i någondera faculteten ur
det skälet gått förbi, at han ej warit fulla 2:ne år professor ordinarius och
assessor consistorii academici, utan finge han äfwenledes wänta, till dess
ordningen komme till honom i en ny omgång, hwilken, enär ingen profession mera
wore öfrig, hos hwilken rectoratet icke på något af de förenämnde sätt warit
och lagligen frångått, åter komme at börjas på primarius professor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
