Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
alio honorifico munere. I anledning häraf har händt, at en professor i de
minsta faculteterne, hwilken, när ordningen första gången kommit till honom,
blifwit såsom minderårig förbigången, har, sedan ordningen dernäst i samma
omgång kommit till samma facultet, förment sig wara berättigad till
rectoratet och det werkeligen fått tillträda. Men som professores ordinarii i alla
faculteter hafwa till rectoratet samma rätt, så synes ej ordningen böra komma
till någon, mera än en gång i samma omgång; så att då rectoratet en gång gått
igenom en facultet, kan ingen dess ledamot wara berättigad till rectors
embetet förr än i en ny omgång: ty annars skulle de mindre faculteterne ega bättre
och större rätt till ordförandet iin de större och talrikare. Fördenskull täckes
Eder Kongl. Höghet nådigst förklara, om den som en gång blifwit i sin
ordning för minderårighet förbigången, kan lagligen wäljas till rector, innan
ordningen kommer till honom i en ny omgång? Samt om någon sysla, som i heder
och anseende är under professorerne, skall enligt högstbemälte Kongl,
författning böra räknas för munus honorificum?
3:tio Härjemte underställes Eder Kongl. Höghet i lika underdånighet,
om icke beswäret med inspectura ærarii bör enligt Kongl, reglementet af d.
8 Junii 1699, §§2 och 3 förrättas i ordning af alla consistorii academiei
ledamöter, som äro lönte på academiens stat, utan afseende på faculteterne?
emedan ingen facultet synes hafwa mera rättighet eller skyldighet dertill än de
andra?
4:to Till följe af 8. § i XXIII cap. af academiske constitutionerne samt
enligt wedertagit bruk wid alla academier böra alla upkomne, som söka gagna
sig af academiska underwisnings werket, genast inskrifwas i academiens
ma-trickel, lyda under rectoris ocli consistorii academici jurisdiction samt erlägga
de afgifter, som äro anslagne till understöd för Kongl, academiens bibliothek
och till de fattiga studerandes sjukcassa. Men som nu på några år den osed
sig inritat, at en del wilja nyttja academiens förmoner, underwisning och
bokförråd, utan at låta sig i matrickeln inskrifwas, så kunna derutaf i längden
hvarjehanda oredor hända, om buller och owäsende skulle upkomma
emellan dem, som lyda under rector och consistorium, samt dem med deras folk,
som icke blifwit inskrifna. Fördenskull som ingen är privilegierad at utan
in-skrifning gagna sig af academiska inrättningarne och förmonerna, så torde
Eder Kongl. Höghet täckas nådigst befalla, at 8 § i XXIII cap. af academiska
constitutionerne skall wid ansenligt wite noga efterlefwas, och witesböterne
utaf öfwerträdaren genom rectors ämbetets försorg utmätas, hälst inga andra
än de rika och förmögna pläga sig ifrån inskrifningen undandraga.
5:to Till understöd för dem, som wilja och kunna gagna sig af
academiska föreläsningarne, äro wissa stipendier anslagne dels på Kongl, staten
dels af enskildt a personers gåfwor ocli testamenten; hvarföre ock i allmänhet
blifwit förordnadt i 12 §, XXIII cap. af academiske constitutionerne, at den,
som inga offenteliga föreläsningar afhörer, skall icke få något stipendium-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
