Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
sig dessa föreskrifter till efterrättelse, då deremot den fattigare ungdomen,
som ifrån gymnasierne oeh de allmänna lärowercken hit ankommer, aldrig
kan undgå deras i akt tagande, hvarförutan och igenom kongl, brefwet af den
18 [o: 9] Martii 1733 kongl. May:t i nåder behagat stadfästa den wid
acade-mierne antagne sedwanan at fördela ungdomen i wissa landskap och
förord-na, at ingen student utom adelen må tålas, som ei skrifwer sig till et wisst
landskap, där seniores, curator och en professor, som öfwer samma landskap
äger inseende, hafwer et noga inseende på hans upförande så i studier som
lefwerne, och at de till academiske societeten ankommande ynglingar, sedan
de uti en wiss nation sig begifwit, som gärna rättas efter den ort där deras
föräldrar wistas, böra under sine studiers idkande uti densamma förblifwa.
Hwar-jemte kongl. May:t då befallt Consistorii underdåniga yttrande, efter
hwilka reglor den gamla inrättningen bäst må kunna förbättras och all tör hända
ännu återstående osed och missbruk hädanefter förekommas och förbjudas;
har likwäl i sednare tider här wid lärosätet den osed sig inritat, dels at
studerande gifwas, som wäl inskrifwas wid academien men icke ingå i någon nation,
dels at de alt för ofta blifwa inskrefne uti det landskap, dit de hwarken efter
födslen eller föräldrarnes hemwist höra.
Och som det förra medför den olägenhet, at de aldeles sakna den tillsyn,
som en långwarig erfarenhet wisat endast genom en professors och de äldres
upsigt öfwer de yngre uti nationer wara möijelig, och det sednare rubbar all
ordning nationerne emellan i befordringswägen för framtiden, i förtroendet,
som samma födelseort och samma bekantskaper sammanbinder, i thy en
nation, som har större tillgång på dem, som behöfwa privat information, iin på
dem som den samma meddela, skall nödwändigt minskas och gå under, i
samma mohn, som de förre af de sednare dragas ifrån deras naturliga landskap
till dem, af hwilka informatorn är en medlem. Så ock enär det inkast, som
af 9 cap., 10 §. i constitutionerne will dragas häremot, icke kan gälla, då 23
cap., 17 §. tydeligen wisar, at sådane nations-samfund som nu finnas tå icke
woro inrättade, utan den först åberopade §. till deras inrättning först torde
hafwa gifwit anledning, det icke eller lärer finnas något förswar för denna
o-ordning i den tillsyn, som en informator föregifwes kunna hafwa på sine
disciplar, då de med honom äro i samma nation, emedan informatorer ombytas
än af den ena nationen än af en annan, då discipeln stadnar qwar oftast ibland
dem, som både för honom och dess nya informator äro aldeles okände; en
nation icke eller genom en främmande persons inskrifwande lärer kunna
natura-lisera eller gifwa honom rättighet till befordran i det stift, till hwilket han
icke efter födseln utan blott efter denna adoption hörer, och hwaraf skall hända,
at den, hwilken såsom barn blifwit inskrefwen i en främmande nation, sedan
wid en mogen ålder, och tå han waldt sitt lefnadssätt, måst byta om och gå
till den nation han af födseln warit ämnad, trodde Consistorium
Academicum med bibehållande af den frihet, som wid et lärosäte är nödig, sig kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
