Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 Adalriks och och Giörhtldas Äfwentyr.
hotade med bojor och fnittrar- med plägor och död; Men
han war nogdare at dö, än at förråda oskyldighetem Reg-
ner wille då giöra hwad han mente det han kunde. Han
wille med Uddeu af sin Westin öpna det hjertat, som för
alt hans smicker och hotande war oöfwerwinnerligit. Han
drog Wärsjam men Harald twingade den ur hans hand.
Bror henne för sitt knå: Kastade de brutna stycken för
Tyrannens fötter- och sade: Hwad du är wärd, det wet
du. Hwad jag kunnat, det ser du. Du skulle flyta i ditt
Blod, och falla til ett straff for dina kaster, om icke någon
då kunde tro, det en enskolt bitterhet hos mig törstade efter
ditt Blod. Din olycka skal ändå komma, och ditt samwete
wara dig imedlertid det swåraste straff. Han gick ut och
natten, som föll in med sitt mörker, giorde hans siycht säker.
Och utan twifwel hastva Gudarna i sitt nådiga hägn tagit
en så ädel dygd och oförskräckt tro. —
Här. tvände mt Regner sitt-Segei efter Ivädrer.« Hari
lät- Kimbrerne tro det Adalrik omkommit i wattnety och
wille imedlertid lystra ester alla rhchtem Finge han se den
minsta skymtas honom, tville han utan buller döda honom i
den skrymslan det han läge, Kimbrerna gingo fulla as sorg.
Denna förlust skar dem i deras hjertan, ochi deras ansiehssi
ten kunde man se deras bekymmer. De lutade ssina hufwud-
och sägo med sorgsna ögon på hwarandra. Denna Stier-
nans undergång war dem ett viners-bod Deras ängslan
ökades, när de ei fuuno hans kropp uti mannen och i sin
sornggo de intet« den hugnad , nt bädda hans Ben och Akka-
iiiden Fäsgt och den Haga, der hans Att hwilade. De-
boggde onom imedlertid en tom Grift, hwaräst hans Wål-—
nad mätte bo. Der reste de en Sten, och ristade deße
Rundr. Til Adalriks Minne. Pan war Hjalmars Son.
Kimbretnas fägnad och svann-lusts Han- blek migd drot-
« . or en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
