- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Förra delen /
220

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220 Adalriks och Glöthildaa Äfwentye.

gick til honom: Tog sig·den- frihet at fråga hwarförfe han
ei toge sitt rum bland de andra Diar, när man doch af
hans dränk kunde fe hon-om wara en af dern? Det ar fant,
swarade Grimnlder, tv det max hans namn. Jag har ock-
så felat och dömt-’ Swiarnes hwian warit nögde med min
Dom. · Jag har aldrig nekat den förtryckta sin ratt, eller
nödgat-den oskyldiga at sucka öfwer mig. Men- jag har
doch kunnat såra mitt samwete, och befläcka de gråa håren-
fosnj du Ter pamitt hufwud. Jag har blifwit omärdig at tje-
tia för Gudarna, sedan jag fruchtndt MennifPor högre an
dem. Jag jhar engång warit rädd iför Sanningen och
lagt hyende under «Odt)gden. När mitt·egit famwete döm-
mer och straffat-— mig för sådant brott, kan jag ei dömma el-

ler straffa andra. .

Jag jag fläckar i Purpuren och brist hos Ähram Jag
Isägoch hade ei bordt skona lasten-, om hon- ock glömt sig i
fkiötet pä· Majestätet. Sielfroa Kronan hsade·«"e-l-.jkolat jkaffn
henne Frid för mig , men jag frnchtade ar förlora dens nåd-
hwars ynnest jag rachnade för en dehl af min timeliga Lyckm
At behaga de dödeliga- förtörnade jag de odödellga. Jag
smickrade den brotzliga och ·stnrckte honom ii sitt fehl. Jng
giorde Last til Dygd, och fofde ett samwete, det jag bords
macka Jag förringade med orden hämden och· wreden, dem
jag hade bordt skärpa. Jag förrådde och förblindade den,
som jag bordt frälsa och öpna Ogonen. Jag hade bordt
tala och straffa; Dä hade jag friadt mitt samwete, och om sil
warit, dödt ett obesiackadt Sanningenes Offer. Meri jag «
war blind och föll i min blindhet. -

EU gnag da jag stons-sk Atkara- siockuade den wigda
elden. Tre gäner tände-jag den upp, och tre gånger flocks

nadeden af sig fielf.. De andra blefwo förskräckt-, pchizmq
am-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:11:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/1/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free