- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Förra delen /
353

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

; Sinti-de BMW-, . » Z 5 ;



med vfelser fsinq slzänder til Himmelem at tacka de Odödez
liga, som i tid behagat uptäcka de hemliga snaror, svin för
deras allmänna ivälfcird utlagde woro. Men de ömkade-sig
tillika öfwer en Moder—, som af kiärlek sök sitt Land skulle mi-
sta satt-ånga sina —Ssönee, hivat-s afsaknad intet annat kunde
ein gräma hennes Sial. Detas medömkan lvae sä stor- at
de wille såtlla mig til en Doniate öswer mina brotsiiga Sö-
ner. Nei, sade jag. Jag hat angiswit, och J höken döma.
Dömen såsom det bäst fonem Slä eller skona, allenast at
Zander frälsas. Om J skotten- ikal jag derigenotn tröstas.
Om J döden, sa kan ock detta exempel jaga desto stötte skräck
·i dem, som lata förleda sia til en lika otro. Jag har doch
en hugnad deraf, at mitt Land blifivit hulpit ur sahtam En
Moderss hierta bör här intet rådfrågas-, ty det ar alt-för
ömt. Frågen Eagamm och giörea hivad-hela Folckscns måt-
fürd ztål eller sol-drar. . »

De mårckte mitt bekymmer. De wille skona- men
håmden fordrade ett offer. De sökte fördenskul en iväg mel-
:lan, hantden och min-sorg. . Den drotsligaste skulle dö, och de
öfriga gå utaf Lasndet. Så wore hämden iilftids ståld, och
brottet ei lämnat utan straff, som kunde wara söt andra en
warnageL Sa wote Landet frälst, och Hildegun intet aldeles
utan barn eller tröst. Afsaknaden asf- den ena San-en skulle
hos mig lindras derigenom, at de öfrige fingo lefwa. sJag
gick- hem och måste tilsili, at det hugg, som Uttömde hans
Blod, smed ii mitt egit bröst med större qlval. Wemund
mottemig med en bister Upsyn och sade: wålkommen du Mo-
der, utan en rätt Moders· hiertap EQn-dina egna barns Fi-
ende och«.mätdate- som stirrade-de Lif, hwilka du stels måst
borde hagna och förswara. Du förset, kan hända, at. du ei
fadt sealla dina Söners Blod rinna oß til en emig försmä-
delse. Med hwazd ansickte wil du mota dem , som alm-li lefwa,

« VD 2 -· . och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:11:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/1/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free