Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUUWDBOMT . ’· . . ·. : ZFJ
förnuft slocknade hos dem, och de wtlle intet- ttllåtn honom
tala ett otd mek. Hnn snickrade tvål intet at dök-men väcka-
de på sin ofkutd. Hnn uthärdade deras första anfall-( och
skodde några nf dem«som wotv fräckast i hopen. Men tångt
ifrån-ut det skulle för-minskn- derus wrede: blef deras ismer än-
nu meta det-igenom upretntx De togochrandar ur de nästa
hyddor-, at såttia gärden i eld.
Det är ett blindt nit, som drifwerz Edet- ropade Hil-
degun. Jag har förlorat det mästa, tät mig tala-; Dcßa
ärv ofkoldtch Dsch· hafwa endast förswarat sitt Lis-. det nmn
tvekat dem beröfwa.. DF som flyta i sitt Blod, hafwct fallit
i sitt brottf Detta är ingen Herda-hydda,·utan ett r«öfwnre-
näste-, det få många oskyldiga Ltf 1blifwjt milt-festa Der ligga
sen th- l)ufw!td«-tkt1llat, som ånsnsui isat-ek alla tytt-unik njut-twi-
efker dem, som här blifwtt hemligen mördade. Deßa smäsrcken
tala ännu om de dödas brott, och- om detaäoskulw emot hwil-
kd ett btindt lmtsdrifwer Edet. Knapt kunde honImeddeßa or-
den fä mycket uträtta hosde förhindrade Hervor-, at de- ej straxt
sleto AsinundsochFttmekr mellansinatheändert stycken. De bun-
ddsdem, ochsfötdedcm upstitsKynungen– at« han mätte- ransicka
och döma dfwer deras brom Och t detta tflständwm det-, font
Adalrik säg dent, när han måste resa-ar täta. sitt Blddi rinna
mellan sin Mycnmaste Ftsendes häner - ·
. Thielwar«märckte mät-, det de woro oskyldige, men wiltc
det-intet se· sHttdegnm som härtttss wattt ett så mätckmärdigt
exempel gfsen olycklig dygd- «tvttte« tyan doch på något särt
huggna och tröska-» Hson hade fört sin dygd mistat att det, som
szn utom-dygden måst älska bin-de. Hon fick- nu wäl- gå ut
sina bands men gick liks-däst med. ängsian. Alt hwafd hon nf
sik omäkdn Söner lidit, hade hon redan förgtättt«,s och kundk
intet hälla sig· frän tårar wid deras död. Ascnund taltidekT esset-
trä t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
