Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otto-ide Bolsem .i— —- ( 399
stillhet mänta hivad-Odetofwer -mig.sbesiutit.«" Medanshan åsn-
nu stod i deßa tanckar, säg-han Regneo kolnmasemotschoss
nom: roten til alla sina sorger-,- och sielftva kiallantllxalt sitt
elände. Och widdenna son upmäcktesj hos honom-hämnd,
mede, sorg och ntedtidandaw41 - -. . « ;
- Han rördes intet allenastdå han-såg en Fiende, för-
htvilken hans Llf sa oftast-öde isfahrm och hwilken i sin blin-
da lusta , at regera, fä kunnatjötgtataalt frucktan för Gudar-
nak och all skrämsta för häraden-som ehuru sent det ock sker-,
likmäl en gång waknat. Men han rördes annu-mersa,. när
han såg honom is ett sa ömkelcsgit tilständ,« som-hans laster
fllrtienat.v Hans ögon woro infallna·och-sfulla tnkedoro. Hans
anlsickte blekt af sorger och bekymmer. Der kunde man läsa
den största förtwisian och förskräckelse. Hans hastiga gäng-;
hans bistra upsyn och alla hans rörelser , som-woro fulla med
hastighet, utmärckte ett hierta:, som aldrig« smakade någon tr-
-eller nöje, -utan..trycktes af ett onphörllgt qtval)l. Han rege-
rade, men wasrs-.-Tfielf en olycklig Fänge, bunden i.alt det
elände, som lasterna med sig föra; vhans lefde,. men hade in-
tet« mera af sitt Lif, än en· bitter skiänsla af en gnagande
mask-, och en tärande glöd-. sinnokn sig. Han war; olycklig-
soch det hårdaste hierta i werlden,zsom säg hans elände , Må-
ste töras ttl medlidandes – — » . -
-« Hwem ar du,-sa·de han kil-Adalrik, som Hafwet
grordt säolyckllgjt Kan handa du genom dina laster förtjenat-
at dö.« sJag tror dets. tDygderna äro siyckttgasL och det« år
lange ,-sedanemans«fåg:dem-på. Jordetn Jag ar olycklig , swa-
rade denna-men min dygd är likmäl obefläckad. Gudarna
hata .mtet, fast ande pröfwamed hwad tålamod man mär-
dar deras domar. De npwåcka fal)ror,.me-n:z,de lstiftvaxxocls
lamor-takter at möta dem. LEDe hota med förde-ettrets- knä-in
- " cc V «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
