Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404 Adalriks ochspGtschitdns iii-menyn
tvål pä en tid sedt omkring sig intet annat än laster och o-
dvgder. ,De redelige xkunde intet tiena honom , utan at stå is
fadea-· antingen til.,sitt Lis eller ock tii sin dygd. De onda
trängdes omkring hans Thron, och woro beredde at för en.
nådig blick-as hans ansickte saija sin ähra, och fläcka sitt sam-
wete. .:Doch bodde ännu både dygd och tro imänga shiettan-,.- .
sastsdeintet tordes wisa sig söt hans ögon. Han hakade de
onda- ochsrucktade förde redliga , emedan deras dygder syn–
tes förewita honom hans laster. Och de som ännu älskade
dygden, sade hos sig si.elfwa:«—,.han hat fallit i sikta ·taster,.
men mixböre intet trampa honom« Han ar wär« Konung.
Gudarna hafwa giftvit oß hon-om is sin wtede, och wj bö» w, ,
da, qttvi ännu intet mera må förtörna dem. De suckade
öfwer sina olyckor, men woro doch beredde at dö for honom,
som gjorde dem olyckliga. De worostrockm men det kunde-.-
intet förminska deras trohet. De beklagade sig utan at hata-
honotn. De wille- haidxesiida än hämnas. Det förta prod-
de deras dygd, men det sednare kunde de intet, utan at glöm-
stgbrotiliga til den styggaste gierniag i werlden. «
Adalrik fick nu i medlettid tilsalle at estetsinna Oders
sällsamma domar. Den stund då hans blef sin Fiendes tral-
bles han tillika en Herre öfwer hans Lif. Han kundennntan
mödo2utgiuta ett Blod, som så länge brunnit af- ett bittettj
hat emot honom: och stå den til Jordene, som så länge gil-
drat söv hans Lif. Fast— Kimbirerna tålde honom i sina tas–
ster, skulle de doch utan gräsmmeise se.honom blek. Af deras
sorgsna anstckteamärckte han det. sar, som swed ideras biets-.1
kan-, och osta hade han sedt dem rörda til-, fägnad, nar de-
hörde Hjalmars Sons dygd och man-dom berömmas. Han-
tycktes utan fahra«kunna utstötta ett med så många lasters-
befläckadt Blod, och kunde hoppas, atmed uträckta hän–
det blifwa af sitt elända Folck mottagen, om han uppean-
·’ rae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
