Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406 Adalriks — och Giöthildns Åfwentyr. 1
hemligas försåt- stämplatester.. hans förderf. Doch wisa, at»
din dygd nr större ön hans laster. Hwad met: han-har nu
stålsat ditt Lis ntur nöden; det nr en nåd, som han emot sin
wikin wisat möt-ett as» Hjalmars Barn. Men du bör doch
tvata tacksams Ditt Qde har besnlt dig tjena, sa tiena med
trohet. Han shar sagt , det han funnit tro och redlighet i ditt
bröst, sil wisa at du intet böj- anseende asl andra dygder, än
dem du"wtirckeltgen äger. Oswet din Lycke» ditt Folck och
ditt Mike må Gudarna döma, men war du öm om din äh-
tct och-dygd. At giöra något mot ett af dem, är nt wata
Giöthilda owår-dig. JQch aldrig mö« werlden, sotn- sid; östa
med sörnndvan hördti ditt-beröm, höra en så neslig Saga-
at Hjalmars Son, som så ofta uppehållitsig genom sin ;
dyng seögradtgenom smek-. .Sä talade han, och hans« dygd ’
segrade stoet-all hans swaghet.s. - . -. »
- De- sunnoöndteligen Hunding, der- shnn med sina
Skepp lagt sig in uti en«wtk. Tilsälletth fly mar honan
nu mera betagit , osch at segra mot öswetmackten, syntes« ngiör-«
lig·t. Det enda han kunde- wat· at möta sin fahrasmfed stl–
modighet, och det endaxhdppet satte han-i sin egen stycckaoch
mandom. Han wtste huru Regttetmar tung söt sitt Folck,
och huru litet sörsivarihan sielf wäntade as deras handen
Afmattad genoms åhten essötikröcktafsina egna lasters-söm
«swäswgd"e söt hans ögon-. och- hotade honom med hämndens »
och tillika öswergifwen af de sina, skulle han lött sällas, oxch «
.i:.sitt sall lämna sig .e—n.«seger,« den lian-eljest intet hoppat
torde-. De— woro– nu somnat sax-nötta tilhöthv at de kunde
hinnas-hwatandra med Pihlarnn.. Då föll öswersRegnetstlxj
forslröckelsi,.·när:.han sög så många Bogar ispsännas,s och sik
många Klinge-t- -blöttas.— Han ansåg-alla tör-Fiender. Dells
han mötte:,: hade: hans sörjande Folck· nödgat honom fat-avt-
stanna söt- Ft.endet. .Dem, söms-omkring honom woro-» tjock .
- - «- a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
