- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Förra delen /
435

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.








— - - 455
tdit Stvärdet tvid hans
e skurit de första Lagae
odygdens aga. Hoa ha-
Eli v nndwal för Thronem och
PPeholle bondut- at han ei smick-
« T.« Hoa hade ntsiidt de första Frö til
. · nyas-i ett sinne uplvies- och ett hierta förbät-
««l"xas. Hoa hade lardt de äldsta Fader at öfwergifwa sina
Allom och söka sig en renare föda af Jordm, den de ikulle
skiara med Plogem Hoa hade planterat det första Olfoträd,
och lärdt dem utsätt-ta —Plantor, af hwars finckter de kun-
de fylla fina Korgar. Hon allena gjorde Friden ljuflig, och
Wapnen segersamma. Hoa giorde Lyckan behaglig ochnöden
dräglig. Hon wat en outöfelig Springe-Ki«älla iii det« Men-
nifkltga Lefwernets sällhet och beqwämlighet.

Hoa år, for han fort, ett fast Anckar, emot alla
Lyckones ftvall, en Mnr emot des anfall, en Soc i alt molen
En kraft nti nöden. En lust i all fora- och en strima af
Gudomligheitem somlyfer i ettdödligt brösts Sitt ursprung
leder hon ifrån det äldsta, det ädlasta och etvlga Wäfendet,
som är ett «oånd·eligit Lina-, ltwaraf de små gnistrar-forn oß
nyinsti, fallne äro. Detta Wäsendet kianner wardet afalla «
ting, och allkar dem, fom de det watde aro. Det är allena
sielf stort, och alt- annat, ehuru stort det synes söt oß, är
doch i dels ögon litet och ringa. Det ät nügt med« sig stelf-
och saknar ingen ting utom fig. Det dömmer aldrig efter
lösa färgv» titan- ser saken i innersta grunder-. Odngden kan
Med alt sitt länka krus intet förblinda des ögon. Dvgden är
det altid tack, och äger samma kiärlek, nät hon tratnpassi
sstvftety som då när hon går i gyldene dukar. Detmater sin
storlek ·af det goda-s som det beszar emot avdrags-. och alla
fskget aro« för ringa, at bry ett få högt Majestcitz
. - Jii z SL

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:11:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/1/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free