- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Andra delen /
12

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

res Adar-tes och ests-hade- åttor-nyst



fina laster för dem sä mycket odrägeligare, som deras befriel- -
se syntes dem närmare. De trodde at den Lycka, som up-
dehälltt Hjalmars-SM i så många sahror, och den seger,
font krönt hans Hießa i så många stag, el skulle förråda ho-
nomnztt da det ginlde hans Folcks walfard. Demmandotm
den fot-sicktighet och den Locka hivar til de noß siettwaspwarik
minne-» då han föcktade för dem i Sidn, smickrade deras
sinnen med en linfltg förhoppning as lika Hocko. »

Mcn det-stadnade hos de mästa i goda tanckar och
blotta önskningar- De woro ledsna kvid sitt elände, och on-
tkade at» bliswa derifrän befriade. Men wille doch intet tvaga
en dehlak sin enfkylta tvätfcitd at befästa och ttphieloa den
allmänna. De längtade at wara ett fdrnögt och lycksaligt
Folck, men skodde doch för det, at med astventorande af sitt
Blod och sitt Lis dpi-a. sig en iväg nr träldomen til sin för-
nöjclse och stillhet. De förefinnes sig bojor- makter och den
bittraste död, som Regner dem tilsoga skulle-xi dmz de råkade
at falla i hans händer, sedan de en gäng öpnat sina armar
at mottaga Hjalmars Son. Sietswa träldomen hade fä mat-
tat deras fordna krafter och söft deras hjertan, at de knapt
tordes följa sielswa sockan-som hon gifwit dem handen, at
leda dem nr de tryckande band.· De wille tvara blotta ä-
skädatev ntas alt, och titt stillhet afbtda utgången ajs en- strid,
i.l)tvilten det öswet deras egen wälsård skulle domar-. De
woro nögda at dö i de band, i hwilka de grånat, eller ock
då anteltgen bryta dem , när det kunde ske utan fal)ra. Dä
kunde de stigna sig åt en frihet och en sällhet, som andra med
sitt Blod och sin fahra dem beredt och förtvärswab Det
syntes för dem den säkraste magen. « · « ·.

· Nägra tvoro de, som lätoJliarleken för det allmänna
oswettväga den, fom de boro för sig sielstvaks »2lt— skona sias

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/2/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free