- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Andra delen /
124

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

råa Adalriks dchcÆehiidaäsÄfweneyr.
s «-«- Detta mitt tal irrar handen oförmodadt, masks-duade
isdocki intet röra «h·onone.« Han hade engång-dömt- mig-för
.«Ib.roetsiig,soch wille nu mera intet-höra någots-annar-; änder-t-
Tsotn fdaeiiålteqshonom tunet drott i fulaste skärmad- Haneorndv
Ide! rann minnet-att- dettsaskwvreen updickkad tiks- hwarigenam
han sil-usle skede-agan och Iförledas ae« förtäta Lsitt Bani-
«Han"swnrad·es ingen ting, utan ansåg mejas-ned ett bitande
löje-—- hwilket med dessa-tommaste wrede blandat war. Him-
nielen, sons är ett- witne Malta mina gicrnsingay wet det
sötnkeliga tilständ i hwilket mitt hierka då war. Ale det sto-
ka mod, söm nytigen bodde i mitt«bk·öst, förswan på en
gäng. Jag kiande nu åter det jag war en swag och blödig
Flicka, som ei näste några bekantare Wapn tit· mitt förswar-
i« denna nöden ; an mina-starar allena. - Är, dit-det hiertatsz
sant du därstsade jag-— hakdare an en klippa ATochode-vekli-
gare an ·de· isbillaTdirirem "-som der bo? Wilsdnsåtnemstnne
intet dnikaditt eländet Barn Gudarnas beskyddszvchtnaksigi

nelse under Tenij äswentyrtig resa. "
- , . , « .– .1

TSä talade jag, men han framhärdade estetiskt-Töre-

satta urs-ah ar kastet-smaka mig- nägot. Dock mg- -jag Ehv-
nom wäga en stund emellan wrede och sinnet ·Det Tyan
säsone wille den gam-la siat-leken tala hos honom rit det bas-
stn för mig. eMen smitt förmenta brott dopade annu- starckare
nä- ljätndk Anteligen sade hane· gäl du owatda««D·ott"er- din
Fadeesxsorg ocharametsn Gä och«wet,spdets Fillmee och «: Astk
mund skola dö. Här wid öpnade sig en afgrund af; äng-
stan och förskräckelse för mina ögon, i hwilken jag tycktes blif-

. - wa


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/2/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free