- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Andra delen /
127

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-"I«-·- «’–«·7!33 EliofröisBdketb i —· , 127

Giöthiwajssiochs-:l)eiiiiieiii- falitat kvark-honom genom mig he-
kaiit morden. — Dea· tsanima idagjssoms ..hoiii3 blef· sluten i-
fängelse, alfan-desag, under feeminaiide kläder,..Herlior"g. Hoa
filar ests ass minaxsiiittognasteFoster-Svstiar, och hennes
hietta sinat-; intagit s af iiiidiidaiide för - iDoniarsioikvldiga Dok-
tii;"-så«ivåtsisoiifmitky ·-Jii«g lämnade henne .·ett-btes, der·
iiti iagL underrättade honom om Giöthildao tilståiid. Hoa
woijii tillika nied Asiniind låsteie i de tyngsta bojor och kun-
de nit Iiiiirt käkads bland de döda-. « sist-vii lefde på ett rum ,
dei hoii intet mera såge soleiies lins, hwilket eljest fägnat
alla -lefivaiid·e.- Haii skits-lie skynda ack tycka s ii Dotier ut«
s elfiva gapet pä döden, hivat-est hon stickade estet hans
hielp. Hennes befrielse skulle uppenbara min oikvldighet,—
öih tillika stadfästa niiii ährm Jag lofivade at tillaga nå-
gia siiipp, med dem jag tville möta honom iiti Siön
Meii antingen en omild storm skulle giöma oß på hafsbot-
tnen, eller ock tvi skulle blisiva ett ros sot någon bitter
Fiende, måtte han dock åtminstone genom detta boden så
meta s ii Dotters olyckliga öde. Jag blid honom, så be-
stia heiiiie, at han intet tillika uti iin tvrede aldelcs förtram-
vade Lhononiy svin wågat sig at hivåßa sina skott, emoi så
stora Dvgdert Deii ksamnia wore min Fader, och han
skulle ei sörwägia mig denna bön. Den hade tvål genom
kiöld, som han wisade, äterivändt at wara min Fader, nieii
jag war antiu genom den ömhet, som jag kiåiide i niitk
blod, hans Dotter. Domar skiille s i laga, at jag ei måtte
fötlora en Faber, då jag sökte at· förivahra honom en Doc-
iet- den han alikade.

Her-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/2/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free