- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Andra delen /
145

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Enok- seter » 145

tik befästad, sotn wore den s unde. Han hade leswat twå
. måns lagliga ålder, och under all den tid ei warit beswärad
af någon siukdonn Hans ålderdom war honom intet kung,
och hans lefnad war« intet obehaglig. Han kunde le på sin
höga ålder, och förnörte ännii intetsisna nötter med hostande.
Han hwilade roligt , och war, då han steg tip, så munter och
sörnögd, som Solen i sin nprinnelse. Han kiaijde tvål an
sina krafters asmattas, men det förekom honom ei mera under-
ligit än det , ar oljan förtärdes uti en brinnande lampa. Han
wnr nögd med sin ålder-, emedan han sick desto flera dagars
at eftersinna och ibland de lefwande förkunna Gitdarnao un-
derifga råd och dat-ideliga godhet;

tsk-



,

Hwad, som uppehållit honom til ett så högt tahl af
år, och krönt hans ålder med en så jemn halsa, wnr måtte-
dghet, arbetsamhet och sinnes stadighet. Han hade aldrig
lagt någon olycka på sinnet, och ei låtit någon sorg gnaga-
sitt hierta. Han hade östverleswat många sorgeliga tilsållen,
men- östverwunnit dem alla med en orörlig sörnöielse. Siri
kropp hade han hullit i stadig rörelse, och genom swetten sökt
ar asdrifwa de« salta maskor, hwilka ofta äro pmnoga rötter
nt allahanda snaror-mek. Med spadar brukade han sin trodd-i
sång, och hadespderwid det nöjet, at påminna sig den undrans-.
mörda kraft, soln i jorden uplistvar det torra och skrumpna
sxöey så at deras södan tvåls-vakande örter-. Han satte
plantor-, hwilla bleswo snarare gamla ån han, och· af deras«
ålder och död mätte han längden af sitt lis. Nöc han intet

«- T hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/2/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free