Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
« 166 Adalriks och Giöthildas Äfweittyr.
SFI dömdes wid denna Domstohl, och det war i syn-
nerhet märcketigit, at skrymtare dömdes sivåtare an de, soin
begädt uppenbara brott. Ty de hade intet allenast ösftvat
samma odygder, som de andra, utan ock mißbtukat dygde-
nes namn. Derigenom hade den sanikyltiga dygden förto-
rat det wärde och det förtroende , som hon bordeaga
uppå jorden. De Dödeliga, som få ofta blifwit gäckade i-
genom falska dygder, sencktade också för den sanna dygden-
när de sägo den«pä jorden , och trodde henne wara en mantel-
som skyhlde hemliga laster. Adalrik- hade gierna drögt wid
denna Domstohlen, och hörde de upiysta domar, som det
. såldes , men Arngrim yäminte honom atskynda. Tiden wo-
re kort och de Dödas Mike widtyftigt. De «woro knaptgän-
gna några steg, när wägen delade sig uti twenne stigar-den
ena förde tik den mörcka Afgrunden, och den andra tii
de sälla Glyßis Wallar.
De gingo först at bese· de strass och förskräckelsen-
med hwilka- Afgrunden war upsylt. Der woro mörcka fatt
och dock wida, sa mycket man i denna skymnig kunde se.
Sieifwa mörckret förde med sig ett frätande qmahl och för-
mörckade intet allenast ögonen, utan förtongde och beswärade
själen. Det war såsom en tung och odrägetig börda, hwil-
Ien utan ätetwändo tryckte dem, som der woro. Det· wat
såsom ett förgift, hwilket stadigt trängde sig genom dem; bröt
ved dödade dem, utan at de någonsin mera dö kunde. Jan
hierta tvar fä stolt och frimodigts at det icke har häpnade
och tystes JUSM siåj så fräck, at hon icke hår i sitt elen-
de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
