- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Andra delen /
360

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

360 Adar-ses och Gischicdnsscfymkzka

- Segren wartt emellan dem twifwelacktig, och at en förskräc-
kelig ström med Blod stod uti Luften der deßa molnen gädt
fram-. De lade det dertil, at det fallit Blodsdroppar nids öf-
wer Halldans eglt Tält, och på dem, som hdllo tvackt der-
omkring. Denna oroliga Konung, som öfwer sin form olycka
war hel bekymrad, och begynte at ångra sitt formarna hopp,
kunde sielf intet utan häpenhet afhöra detta. th forfona de
förtörnade Guda-Mackter, och blidka sitt bittra Ode, lät han
anställa ett Offer; Men widstepelsen förledde honom dertle
«til en grym-het, hwarigenom Himmelen mera förtörnades, och
Jorden tycktes sucka, at hon skulle dricka ett fä oskyldigt Blod.

Han- hade hos sig twenne sin BroderseSönerx som
woro hela Landsens fägnad och prydnad. De woro hans
eget hopp och kiätlek. De stodo ännu i spädaste blom-man af
sina ähr, och hos dem syntes redan något, som Iförtlenade en
-Krona-.. Slelfwai Mildheten bodde-i deras ansickte, och Be-
«-hagligheten i deras ätbyrder. Deras kroppar woro wät un-
derfatta, och efter deras ähr resliga. J alla Ridderliga öf-
ningar öfwergingo de sina jämn-lika, och alt hwad de gjorde,
skedde med en artig munterhet. Siward hade endast foldt
femton ä»hr, och Regnold roar ännu« pä sdet siortonde. Alla,
som dem sågo, stadnade öfwer dem uti- förundran, och ön- t
skade dem i sina hiertan all sällhet orh förnöjelse. Ortner, «
som war deras Fadey lät det wara sitt mästa nöje och be- «-
-kymmer, at upelda hos dem de ädla gnisiror, som der lyste, !
-pä det de en gäng mätte upfylla det ,stora hopp , som ««-de re-
sdan om sig gifwit. Säsom hans Ode lätlt honom födas-
·utan hoppom en Krono» fä wille han dock giöra sina Söner
wärda at regera. De woro hans enda ro och hans fägnad.

» Halldan bar sielf mycken kiärlet för dem ,- och mottog
Hdem alttdi medtdesiorsia betygelser-sas -öm.he.t, och det wovo





-s-





de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/2/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free