- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Andra delen /
376

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

376 Adar-eks och Giöchitdas Äfweneyk

uppå Jorden, om han nu skulle sittia stilla, och lämna dem
tit ett ros för sås många olyckor. Den ömhet- som han dar
för Dygdem och det statcka band, som bundit Frejdtsas hier-
ta in tll hans egi« fördöd honom det. Men hans etanda
Fädernesland, hwllkct nu genom honom begynte at not-aktas-
kunde intet lämna honom Utan frucktam at atdeleo falla til-
baka i alla sina sorger-. Hans suckande Fotck skulle intet siad-
pa honom ur sina armas-, innan han fullbordat den Seger-
fom han begynt. Han skulle mata att för groni, omxhan
föracktade sa mängas suckar och tätar, som ei kunde hoppas
något, utan dä allena, når de fägo honom. Han borde fot-
denskuld uptancka ett medel at kunna undsättia sina männer-
hwats enda hopp han war; och dockI intet förråda ett Folck-
som med fägnad ärktänt honom för sin Fader. -

Han stod änntt i deßa tansckar, när frän Fiendenane
kom en Luderswäm Denna begtärade at i trenne dagar måt-
te wara Frid- och sttllestånd emellan bagge Härarne.· De
borde imedtesrttd å ömsesidor begråta sinailagna männer, sats
Did— dekads-ben uti Forden-s och det-igenom gtöra deras fatt
öfwer StoggtesFlod lättare. -.Dets woke en wätgiermng, som
de woro skyldiga åt de döda, och den de sielfwa en gång
wäntade af dem, som efter dem tefwa skulle- Adalrik mot-
tog detta tllbod fä mycket halm-e- emedan han under den
tiden fick bättre tilfälle- at ikiöta sina särade Wannery
hwats hieto wore honom så af nöden, och at finna etc medel
tll at kunna fria sina andra männen hwars heta io» p-
ning berodde på den undsättning, som de af honom tv ÅTea-da
Derao fahra swäfmade honom altid för ögonen, och de tyckte-
idretvita honom hwart ögnablick- fomhan försummad-«

Jmedlertid gingo« de obewäpnade ntttr bägge Lägtett

fram uppå Statttn och besägo de flagna-. De somnandes-och
. ant-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/2/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free