- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Andra delen /
380

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

380 . Adar-tes och Giöchicdas Äfwemyk

din ungdom, men jag förlåter- intet ditt brott-. Jag betjän-
ner, at hos dig har ett Qminligt hierta bodt, under en Man-
iig tvinnad Annnt har jag tärdt dig, och föst at introcka i
ditt .hierta. Achi huru frttcktar jag det din räddhoga iorledt
dig til. något mera, bwarföre jag ännu mera måste rodna-
Kan ske du tiggt ditt Lif af din Fiende, och legat för hane
fötter uppå knä, Kan ske du ångrat den stund, då du wä-
gat dig i fabran sordin Fådernestand. Du skal ei läggas
i en hög med dina Bröder, och så macken Kinmpars mull
skal ei genom dig orenas. Dn bör intet hwila i någon hög,
och ditt Nomn bör ei ristas i någon Sten, om icke med det
härliga loford, at du siodt när ditt Folck segt-abc Din aska
skal el få af mig en enda-tår, och ditt minne skal plånas ur
mitt bröst. « Jag hade likmäi mäntat annat ni dig- Du tock-
tee älska Dygden, och stod ofta med tårar i ögonen, när jag
wisade dig tvagen til den rätta ährnm Du ioftvade at föl-«-
ja de berömda spär- fom jag dig tttmärckt, men jag bits

derigenont endast bedragen-

Sä zrafade Gubben i sin ;ifwer, och förbittrades öfwe-
den oskyldiga Sonem när Sigurd Swen bonade honom öd
gonen. Han hade fölgt honom uti striden, och fedt hans sid-
sta Ode. kex-brand ade han, du felar, och gin din dygdiga
Son en tn rckelig or tt. Jag skal såja dig hans ähra och
hons falli: Wi gingo bägge ttlbopa då han bland de stridan-
de sick se Regner, det ris och den gißel, med hwilken Gudar-
na så länge xagit de elända Kimbrer. Den kärlek- fotn han
bar för sitt äderneoland, upmuntrade honom at wilja utgin-
tn ett Blod, som endast lefde til sii många Menniikiors o-;
lyckas Hans stolta sinne, som intet wiste at fruckta for do-
dem retade honom at rusa mitt ibland Fienderna. Han sölgk
de efter den flyende Regner, som ei torde möta hans bunt-gan-

de ögon- och än mindre hans Wapnz Hnn gick förskrämng
s,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/2/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free