Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 Adalriks och GiöthildaeÅfwetttyw
Stammatne med egna bander, och bandt de. ostyriga Böijot
i sin ifwer, at de ei singo bry och oroa dem i ett få ange-.
läget ahrende. De kommo utan hinder iii Ridgndaland, och
sunno alt i det tiiständ, som de förmodad «
Den första afton, som de komma tik denna Den, gin-
go Sigurd Swen och Widga tilhopa uti» Skogen, som låg
närmast ät Strauden. De taiade tiihopa om åtskilliga fahror
och äfwentyr, hwilka de tiifdrena med hwarandra delat. Det
war en fägnad för deras sinnnen at påminna sig de ämnen-
som de giswit werlden tii sitt beröm. Det nöjet , som de deraf
hade, gjorde, at de glömde det tiden gick förbi, och ledde dem
djupare in uti Skogen än de förmodat. Mörckret föll öfwer
dem , och de felade om tvagen när de ärnade sig tiibaka. Jtt
mera de wiiie hielpa sig til rätta, desto mera fördiupade de
sig uti sin willfareise. De bieswo så förblindade, at deni-
deies kommo utaf tvagen, och sägo sig på slutet i en Ode-
marck det de intet mera kunde mätckaettssiat af Menniskiors
köttet-» Ester mycken willfareise, sago de åntciigen ett Lines-
som lyste fram sutur mörcka Skogem och det litto de för sig
svara en ledsagare. de gingo dit i den sakta förtröstningy at
der sinna Menniskiot, ochxäfwen en Pan-ing. -Denna deras
tancka slog dem ock intet sehlt, emedan de kon-mo til ett
Hus, som af fastaste Sten war uprest uti wiilaste Skogm.
De undrade hwilka det tvoro inwånare, och hörde strax kla-
gande stickar af en olycklig Qwinna.
: De gingo närmare, och hörde hennes stickar blandas
med deßa orden: Jag frias u»r en nöd, som hotade mitt Lif-
och råkar uti fahra kil min Ahm. En Konunga- Dotter är
mot-den en Traiinna under de grymmaste hjertan, och heta
min sällhet ligger nu i de wiiiaste händer uti tvetiden. Ach!
jag oiyckuga., som säg min Fadet uti segrande Wapn, oasgäinset
· - — ti c
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
