- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Andra delen /
442

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

442 Adas-tes ochE tsk-syndas Asko-mys

tvära ögon, och ei en gäng i det största mörckret öfwekgifwade
intag«-f.)«njn-«bv yttre wackten isigaste-och de måste der nedlägga
sitta Papean kDesskäldesias-såsom oikyldiga,sp och bestämde
fä meta-« dwaHd sotn-« giotdt dem deras-« Konung fä onadtg. Det
kunde intetannat wara, sätt-ett mäsrcke tsil hans wrede, ar de

Kste gifwa frän sig de Wapnen, hwilka de wille bära kil hans

.örswar. Men de singo derpä intet annat swar, än om de ert-jän-
dehonomtfjna iertan fots-sin Konung, hor-de de utan motstånd
rodajhansjpkfn "i-ng«,«sochj«enznnnnn tidsskulle de fä tveka orsa-
ken-det .tik."·.·,«’ Sigmund gas dem ett märcke, som lyan hade stä-
—st« de, oånsacktz De kommo närmare. De upfylte Adalriks Tält.
Ipe togoWapnen af de förra, som ei woto siera ån fyra tu an-
talet, och hundo deras händer.

.. — Sigmund –w-ar ännu intet ·nögd, titan wtlle gripa de sam-
manstvvrna tnsielftpa giexntsngez »,–«at kynna så mycket bättre öf-
wertyga dem om deras brott o» «foträderi, s« Han besatte fora as
tina Mån stä. titan för Tältek, såsonten wanttgwacky och ont
de singo fe några som» kometen-emot dem ,« skulle de- utan at tala ett
-« strida okdzdraga tg tethsnkm »Sielfblef han iTältey och de- som

Inga snedij « ’ Posses-osk-höllojennogatystngd. Det matade
kittet 4tätade-!skytts-krisde« v mmanstsitenaskomnm yott) jägo tvackken
estet gjordes-aktat stigettsitbakatk Dettfagiotdsesy atdessäkert trodde
dem-mata sina·männet, och utanden minsta entßtancka siego in
uti Tättetx Men sderfnnno de fot sig flera ände förmodats-— och
Htgängen okefdentsdrnekad —De kunde intet-neka sitt brott, och
blefwojäfnien sfgngsindey IVA desoekj M- ßn s högsta förande-an siigo
dem hyndan-s hivktka Hesselidsettwkaråderiet fittor hade. Dessför-
sntadnde och«YEbeMlgadfesY-hxva-ra’ndrak·-xochlshegvnte nu anteligenj
ntarttänna Himüithsensseåktwisas domar. Detea alt hade sktedt
med-den tysthet, at deszsssont lågo isde närmaste TättetH etcwiste
det minsta deras. Dekhadesmät hörde-något sttjmx men det war
detn otnöitigtatjföreijöllWsiH det-i Dsomäsanning war. Adalrik
wtlle ännu YhällaTdetTtatiZstUoch hem-isi; at kunnasspäcjaFiendensi
bes egna snaror-«- ochstotta honom-i -«dens—eopi,«ssom sanitetwa
" ks - «.«. e








<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/2/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free