- Project Runeberg -  Brukspatron Adamsson eller Hvar bor du? /
33

(1916) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Fångenskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mail kan ej bliva annat än upptänd av nitälskan, när
man tyvärr ej sällan ser, huru människor bliva
bedragna och förförda av sådana skenheliga svekmunnar, som
väl veta att bemantla sin tröghet, oduglighet och lättja
med ett vackert tal om nåd. Nej, patron, tänk på den
sköna versen: När jag levat, som jag bort, du för mig
öppnar himlens port. För resten kan ju patron tala
med biskopen. Han bor vid Fromgatan i staden Världen,
och han måtte väl veta dessa saker bättre än en
torpareänka.»

Efter en stund skildes de åt. Adamsson kände sig av
Legoherdes ord något lugnad men ej helt tillfredsställd.

»Biskopen», tänkte han, »ja, biskopen! Säger icke
Luther: om den onde tar påven, vem tar då dig?»

Han kände sig ruskig och påskyndade sina steg för
att gå sig varm. Under vägen mötte han fru Beröm.

»Nå, har då inte patron åter varit ute och burit
omkring välsignelse till och med i ett sådant väder!?»
utropade hon.

Härav blev patron åter än mer orolig, ty han visste
med sig, att han på denna vandring gjort nästan intet
gott. Men i detsamma träffade han sin son Självbelåten.
Han gjorde sin fader uppmärksam därpå, att man vid en
god gärning icke bör så mycket se på själva den yttre
handlingen som fast mer på den goda viljan och den ädla
avsikten. Nu blev han åter till en del lugnad, dock icke
fullt belåten. Mor Enfaldigs ord lågo tungt på hans
hjärta. Medan han gick och grubblade på dem, träffade
honom det missödet, att han snavade och föll omkull i
en smutspöl, så att han blev våt och ådrog sig en
förkylning.

Det var från denna bekymmersamma vandring han
nyss var hemkommen och hade just tagit fram sina bästa

Brukspatron Adamsson. 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adamsson/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free