Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Herrarne Stark, Tvärsäker och Självklok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»I sanning», sade han en gång till Beundrare, »man
för i Evangelium ett liv ganska bekvämt för lättingar och
oduglingar, så att det ej är att undra på, att alla
avsigkomna och avdankade uslingar flytta dit.»
Nu åter, då han såg sig tillbaka, vad fann han? Intet
annat än ett liv fullt av vedermöda och fridlöshet. Vad
han förut ansett som lycka, glädje och frid, såg han nu
vara endast olycka, sorg och jämmer. Däremot föreföll
honom Evangelium såsom ett riktigt paradis, fullt av frid
och fröjd. Märkligt var, vad han en gång svarade mor
Enfaldig, då hon frågade, huru han mådde nu.
»Ack», sade han, »huru väl hade det inte varit, om jag
långt före detta velat förstå, huru oändligt lyckligare det
är att vara fattig i Evangelium än rik i Världen!»
En annan gång, då han träffade henne, sade han med
avseende på sina släktingar och vänner i Världen:
»Här är ju ännu rum för dem, här finnes en fröjd,
som gör all deras glädje till idel sorg. Här gives en
lycka, som övergår allt, vad de kunna föreställa sig, och
allt vad en människa kan beskriva! Men där gå de,
såsom jag förut gjorde i blindhet, och mena, att de äro
nog lyckliga förut. De veta icke, vad för ett eländigt liv
de föra, och vilket förskräckligt slut de skola få, ja de
beklaga mig, som nu först blivit kvitt allt, vad
beklagansvärt heter.»
Såsom lätt är att förstå, uppfylldes han ock genom den
erfarenhet, han själv hade i Evangelium, av en
brinnande kärlek och åtrå att kunna förmå alla sina vänner, ja,
om möjligt, hela Världen, att flytta till Evangelium.
Därom rådgjorde han ofta med mor Enfaldig och andra.
Därtill utbad han sig nåd och visdom av Immanuel. Gång
efter annan skrev han till sina förra vänner, synnerligen
till Beundrare. Med lågande nit uppmanade han dem i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
