- Project Runeberg -  Brukspatron Adamsson eller Hvar bor du? /
60

(1916) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Herrarne Stark, Tvärsäker och Självklok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förstår man hans undervisning så, då lärer han alldeles
rätt.»

»Men», sade Abrahamsson, »låt oss nu återkomma till,
vad du sade om att leva på bara nåd.»

»Jo si, därmed förhåller det sig så här. Det finnes
ingen i denna stad, som inte bekänner, att han genom
I inmanuels blotta nåd och barmhärtighet utan någon sina
gäringars förtjänst kommit hit. Men bos var och en, och
i synnerhet hos dem, som ej länge gått i fader
Erfarenhetens skola, uppenbarar sig ett ängsligt bemödande att
här bidraga till sitt uppehälle. Att liksom man kommit
hit på bara nåd, också fortfarande leva här på bara nåd
utan tillblandning av eget arbete, det är ganska svårt.
Jag har mången gång av fader Erfarenheten fått hårda
tillrättavisningar, för att jag haft så svårt att lära mig
det och ofta stretat däremot. Ja, många som genom
långvariga bittra förödmjukelser uppgivit tanken på att för
närvarande vara något, umgås likväl ofta ängsligt med
den strävan och det hoppet att framdeles bliva något,
som de kunde bygga på. Att lita på nåd, ’leva på nåd,
att bo och hava sin varelse i nåd, ren och fri och
oförskylld nåd, det är i längden ingen lätt konst, må
patron tro.»

Här blev Abrahamsson orolig. Sådant hade han icke
väntat att få. höra, och det gjorde honom ledsen, att den
kära mor Enfaldig skulle hava så farliga åsikter.
Därför avbröt han henne åter med den frågan:

»Kära mor, går du icke för långt nu ?»

»Nej», svarade hon, »men jag vet väl, att många kalla
mig envis och ensidig o. s. v. därför, att jag tänker
så här.»

»Ja, men om man följde dina ord, så skulle man ju
bliva lat och liknöjd ooh förgäta att arbeta?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adamsson/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free