Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Abrahamsson i ömklighetsklassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Å’h, väl icke så beklagligt, heller, kan jag tro. Patron
•måste nu lära, hur det går till i Evangelium, och det är
en stor nåd det.»
»Men jag lär ju ingenting utan blir för var dag
uslare.»
»Jo, patron tror inte, att han nu studerar på den mest
svårlärda men övermåttan viktiga konsten att leva på
bara nåd.»
»Ja, jag minnes, att vi en gång samtalade därom, och
att du då lovade fortsätta vid lägligt tillfälle.»
»Det kan gå för sig nu, om patron har tid.»
»Ja, det vore oändligt kärt, ty nu behöver jag det om
någonsin.»
»Då vill jag först säga, att Evangelium är en sådan
stad, där man aldrig behöver förtvivla, ty Immanuels nåd
är alldeles oföränderlig och oberoende av oss samt allt
vårt görande ooh varande.»
»Men huru skall man då bete sig, när man icke kan
göra något, ehuru Immanuel själv sagt, att man måste
vara flitig och trogen ?»
»Man skall då flitigt öva sig att. ..»
»Ja, man skall det», avbröt Abrahamsson, »och jag
bjuder till av alla mina krafter, men det går icke utan blir
bara värre.»
»Patron skulle ha hört mina ord till slut! Jag sade
inte, att man då skall flitigt öva sig i att arbeta; ty den
allra största flit i arbete och förbättring kan aldrig
gott-göra ett redan begånget fel. Dessutom är det icke
möjligt att flitigt öva sig i arbete under sådana tider, då
man varken har mod eller kraft därtill.»
»Men det kan ju icke hjälpas, man får väl göra
förtvivlans ansträngningar?»
»Ack, käre patron, med dem kommer man icke långt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
